Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Anmälningar - Nya arbeten i utländsk statskunskap. Af T—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande att mera kunnat ske, och att andra stater, särdeles Storbritannien,
Belgien och sednast Preussen, gjort större framsteg. För Sverige har
Block begagnat C. E. Ljungbergs till sednaste expositionen i Paris på
franska utgifna arbete, men begår, i afseende på författningen, några
grofva misstag, som han kunnat bespara sig. Af siffror har han 4
allmänhet måttligt och mestadels väl nppstälda; någon gång skulle de
ha vunnit i åskådlighet genom tabellarisk uppställning; men torde då
kanske ha fått dela tabellers vanliga öde, att ej förstås eller förbigås.
Af helt annan art till både innehåll och framställningssätt är en
ny handbok i författningsrätt, af Laferbi£re och Batbie: Constitutions
d*Europé et d’Amérique, (Paris 1869). Det är hufvudsakligen en
sammanställning, på originalspråket för Frankrike och Belgien, i fransk
öfversätt-ning för öfriga stater, af nu gällande grundlagar; utan räsonnemang, utan
försök till jemnfbrelse eller slutsatser, för hvilka förf. hänvisar till Batbies
större verk Traité théorique et pratique de droit public et administratif
(7 vol.). — Batbie är juris professor i Paris, Laferriére advokat.
Boken innehåller, i ett slags inledning, de franska konstitutionerna
från och med 1791 till och med 1848. Derpå göres början med
iranska republikens konstitution af jan. 1852, i oförändradt skick, men
med utmärkande af alla delar, som i december samma år, då
kejsare-dömet återstäldes, och sedermera till och med 1867 förändrats, oeh
med tillägg af dithörande senatskonsulter rörande styrelse, högre
förvaltning, lagstiftning, valordning o. s. v.
Derpå följa de andra staternas konstitutioner, och en del
konstitutiva stadgar, särdeles för val till representationen: för Tyskland särskilt
Nordtyska förbundets, Preussens samt Baierns, Badens och Wtlrtembergs
grundlagar, och för de andra tyska staterna hvad som angår deras
förhållande till Preussen. Under Österrike upptagas ’de särskilta
grund-lagsstadgar af dec. 1867, hvilka tillsamman innehålla det nya
statsskicket för länderna »cis Leitha», och för det förenade kejsareriket, men,
besynnerligt nog, ej Ungerns grundlag.
För Storbritannien som, såsom bekant är, ej eger en egentlig
grundlag, men många efterhand tillkomna, oéh derjemte mången häfd vunnen
rättsvana af grundlags betydenhet, upptagas icke, såsom i Schuberts
verk ( Verfa8sungsurkunden und grundgeseUe, 1848—50), de flera
verkligen tid tals utfärdade författningslagar; derimot har förf. sökt uppställa
alla gällande konstitutiva rättsförhållanden i form af en uti paragrafer
fördelad grundlag efter andra staters mönster. Företaget är vanskligt
i sig sjelf; huru det lyckats, derom torde meningarne blifva delade;
nog saknas ett och annat moment, som kunnat upptagas.
Under Schweiz finnes äfven särskilt kantonen Genéves författning.
Under Sverige, regeringsformen och riksdagsordningen, båda i nyaste
form, men ej andra konstitutionela stadgar, ej något ur
kommunal-stadgarne, hvarförutan vår första kammares sammansättning förblir
oklar; efter Norge upptages 1815 års riksakt. Under Italien, äfven
vallag och kommunallag, uti noter; under Belgien, äfven vallag.
Rumäniens grundlag finnes, men ej Serviens. Under Turkiet finnes
förordningen af 1868 om bildande af ett statsråd; under Egypten den af
1866 om en representativ församling. För Nordamerikas Förenta stater
finnes dels den gemensamma förbundsförfattningen, med nyaste för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
