Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Om husfliten i Sverige och dess betydelse för vårt land. Af C. E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kläders tillklippning som i sömnad; och att lära en flicka att sy
utan att lära henne klippa till, är, i sjelfva verket, att lära henne
endast hälften af sitt yrke, samt dertill den sämst aflönade hälften.
I städer och stora hyar i Frankrike, der det finnes flera skolor,
förena dessa sig om inrättande af ett arbetsrum, der flickorna
om qvällame, sedan de lärda skolorna äro tillslutna, undervisas
i all slags sömnad, äfvensom i tillklippning, under en erfaren och
skicklig handarbeterskas uppsigt; och man afhjelper sålunda en
svårighet, som i andra länder är så vanlig, att finna en lärarinna som
på en gång kan undervisa väl i sömnad och i de högre
undervisningsämnena. I dessa arbetsrum läres också ortens förnämsta qvinliga
industri och bringas till fullkomlighet. Der broderi är den förnämsta
industrien anskaffas goda mönster från ritskolorna, dem barnen läras
att utföra; sålunda öfvas deras skicklighet, förädlas deras smak och
sprides goda mönster ibland dem som lefva af sitt arbete. Det kan
derföre icke väcka förundran, att fransyskorna äro oss öfverlägsna i
broderi. Vi hafva sett omnämndt, att spetsknyppling läres på samma sätt
Då vi nu betrakta de stora fördelar fransmännen åtnjuta genom
denna vidsträckta och gagneliga undervisning i industriella
handte-ringar, kunna vi icke längre förvånas öfver deras öfverlägsenhet på
detta område, men väl deröfver, att vårt fattiga folk försmår de medel
som erbjuda sig och som de af denna och andra industriösa nationer
längesedan kunnat lära sig, att inom sig utbreda en idoghet och
skicklighet, som satte oss i tillfälle att i större mon hos oss behålla
ar-betsfÖrtjensten vid de alster af näringsfliten, som vi förbruka. Fri
handel är dagens lösen och allt hvad andra nationer göra bättre än
vi, hemtas hitöfver och köpes framför våra egna varor. Det är ej en lätt
täflan vi hafva att bestå, ty de stora industriidkande nationernas
öfverlägsna undervisning och arbetsflit gifver dem ett fruktansvärdt
öfver-tag; men vi måste likväl försöka att vinna, ty vi hafva intet val, och
om vi förlora, förlora vi vårt dagliga bröd. Måtte då alla och en
hvar sträfva att här i landet bringa arbetet till sin rätta heder,
hvilken det uppnår först då när hvarje man och qvinna företager sig
något till sann nytta för sig och medmenniskor; och må ingen
ringakta den visserligen i allmänhet i början föga betydliga inkomst som
kan vinnas genom hemslöjden! Myrorna i de tropiska länderna bygga
hus, som äro tolf fot höga, men hvarje myra hemtar på en gång
endast ett stoftgrand. Pyramiderne äro de största och högsta
byggnader på denna jord, men hvarje mejselslag och spadtag, som åstadkom
dem, var endast en lapprissak. Medlen, som framkalla en verkan, äro
ofta obetydliga; men vi fä icke förakta dem, så framt icke resultatet
också är obetydligt. Och detta år icke husflitens allmänna
utbredning i Sverige. Den skall utomordentligt höja vår nationella pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
