Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Svenska postväsendet och något om postreformen på 1860-talet. Af J. Carl Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mästare och skj utsfårdsordningar», blef likväl icke stadfastadt. År 1633
påminde Oxenstjema ånyo.
Långt före denna tid, ja långt innan något postväsende fanns
inom Sverige och Danmark, hade dessa länder insett nödvändigheten
af att skaffa sig utländska postforbindelser, isynnerhet genom en
utpost å den stora verldsmarknadsplatsen Hamburg. Sveriges förbindelser
Ined Hansestäderna äro mycket gamla. Kort efter första Hansadagen
i Liibeck, 1260, afslöt Hamburg handelsfördrag med svenska hofvet,
hvilket tillförsäkrade staden fri handel och trafik uti svenska
besitt-ningarne, samt medgaf mildring uti svenska strandrätten, sådan ock
danske konungen Abel beviljade. Skånefararesällskapet i Hamburg,
hvilket gille idkade köpenskap och fiske öfver hela Östersjön, egde
bestånd redan före Kalmarunionen, och detta sällskap var ett af dem,
som för egen räkning underhöllo budskickningsanstalter: »Botenpost*.
Deras affärsvänner skickade äfven »Boten» och hade i Hamburg
ombud, brefsamlare, postfaktorer. I den mån brefantalet ökades, antogo
dessa anstalter bestämdare form och stadigare fot; ehuru man icke
ens då kunde förutse att postväsendet skulle växa ut till en betydande
inkomstkälla, att regeringarne skulle taga hand derom och slå det s&
alldeles under sig att postregalet blef en grundsats i statsläran. Didrik
Matthiassen fick 1618 antagningsbref till anläggande af ordinarie post
emellan »Kongl. Majrts rike och de förenade Nederländerna». Svenska
regeringen tog också direkt besittning af svenska postanstalten i
Hamburg, och detta så tidigt, att man till trots af eldsvådor och andra
tidehvarfvens tänder ännu har qvar posträkningar och dokumenter,
som omtala »Kongl. Majds poster öfver Hamburg» redan från 1613,
under det att nordiska rikenas egen inre postinstitution ännu låg så i
linda, att t. ex. i Danmark dess första postinrättning, genom K. F
24 Dec. 1624, var så outbildad att den bestod deruti att borgmästare
och råd i Köpenhamn ålades utse fyra köpmän att med postmästare,
bud och poster hafva inseende.
Svenska kungliga postförvaltare funnos tidigare i andra länder än
man hade sådane regelmessigt inom Sverige. Åtminstone känner man
i Hamburg: 1613 Peter Topzen, 1620 Hans Jacob Kleinhaus, 1621
Lænart von Sorgen, och något senare Walter Schörling, utnämnd
post-mästare den 14 November 1635. Under trettioåra-kriget förskaffade
sig Gustaf Adolf »fältpostmästare», och historien förvarar uttryckligen
hurusom, sedan konungen den 7 September 1631 segrat vid Breitenfeld
och besatt Leipzig, »infann sig der i staden den svenske
fältpostmästaren Andreas Weichel, upprättade svenskt postkontor, drog till
sig hela postinkomsten, dref ut de Taxiska posttjenstemännen och gjorde
svensk postordning öfver hela landet gällande». När svenskarne 1637
utrymde staden, ville Taxis återtaga sina poster, hvilket kurfursten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
