Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Svenska postväsendet och något om postreformen på 1860-talet. Af J. Carl Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resande i egen eller i postvagn, med rättighet för hvarje person att
medföra 100 skålpunds packning... Men denna nyhet dödades genom
skottet vid Fredrikshall. Redan den 13 och 29 December 1718
tillintetgjorde Ulrica Eleonora den nya inrättningen fullständigt.
Det skottet delade svenska postverkets annaler i tvenne hälfter:
den stigande, som dermed slöts och den fallande, som dermed
börjades. Det svenska postområdet omfattade vid denna tid icke blott
Sverige, utan äfven Åland, Finland, Nyland, Karelen, Ingermanland,
Estland, Liffland, Pommern, och en ofantlig mängd svenska postlinier
utan-före det egentliga Sverige, t. ex. från och till Reval, Riga, Stettin,
Anclam, Greifswald, Stralsund, Wismar, Hamburg, Bremen. Huru det
sedan aftagit, detta område, huru det minskats och försvagats, huru
det lemnat alla sina fotfästen på andra sidan Östersjön, stycke för
stycke, tills den aldrasista punkten skänktes bort den 31 Mars 1869
— låtom oss hastigt förbigå detta sorgespel. Man inskränkte sig nu
till ett negativt, ett sjelfuppoflrande system; man skänkte, man afstod,’
man försakade, man lät sig nöja, lade händren i kors öfver alla sina
eftergifter, eller -dolde dem under en ström af ord, som skulle dölja
gerningen: att öfverallt gå baklänges. Hela historien om svenska
postpolitiken från Carl den Tolftes död intill närvarande tid är en outsäglig
lista öfver nederlag och återtåg. Man reglementerade hellre ifrigt
inomlands, t ex. om posthemmanen 1636, 1707, 1719, 1720, 1721,
1723, 1734, 1752, 1801, 1812, om postskjutslegan 1704, 1801, 1812,
1818, 1830, 1832, 1835, 1842, 1843, >1845, 1851, 1854; om blåsning i
posthornen 1745, 1816; om förbudssedlar 1841; om postpersedlar 1823,
1831, 1837; om postsäckar 1834; om postvapen 1839, 1841om
tid-ningsförsändning 1834, 1858; om breflådor 1855; om frimärken 1855,
1858; om posttaxorna 1710, då portoafgiften med en tredjedel
förhöjdes, 1719 då denna förhöjning borttogs, 1747, 1767 då för hvarje lod
ett öre silfvermynt tillökades, 1770, 1785 då portolindring för tyngre
bref bestämdes, 1799 då särskildt afsågs portolindring för paketer,
1807 då portot ökades 50 procent, 1818 då 25 procents ytterligare
förhöjning inträdde, 1830, 1834, 1855 då medelporto infördes för inrikes
brefvexlingen, 1858 då det sattes till 12 öre riksmynt. Om utländska
portot stadgades 1721,1724,1734, 1735, 1739, 1745, 1747, 1767, 1785,
1800, 1801, 1819, 1827, 1830, 1833, 1834, 1846, 1847, 1849, 1852,
1853, 1858 o. 8. v.
Särskild posträtt, som var införd 1704, 1707, 1756, fick sin
doms-rätt utvidgad 1811, 1833; blandad post- och rådstufvurätt uppkom
1753, i frågor om postbetjente som stulit ur bref samt, efter 1800, äfven
rörande oförrätt som blifvit postman i tjensten tillfogad; slutligen blef
en särskild posträtt i Stockholm införd 1817 och fortsatt till 1840, då
posträttsmålen öfverlemnades åt kämnärsrättens första afdelning. Kansli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
