Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Qvinnornas och de frigifna slafvarnas uppfostran i Amerika. Af C. Hippeau i Revue des deux mondes för d. 15 sept. 1869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 1 Januari 1863, en märkvärdig dag i Förenta Staternas
annaler, proklamerade presidenten Lincoln slafvarnes frihet i alla de delar
af landet som gjort uppror mot Förenta Staternas styrelse. Den 22
i samma månad föreslogs i representantkammaren en lag om
tillsättande af en emancipationskomité. Innan kongressens uppmärksamhet
blifvit riktad på denna punkt, hade ett stort antal enskilda föreningar
bildats i de särskilda staterna för att bispringa de frigifna. Ofantliga
skaror af män, qvinnor och barn, som undflydde slafveriet, anropade
deras hjelp och erbjödo dem sin tjenst Mr Pierce från Massaehusetts
försvarade med stor vältalighet de flyktades sak, han begärde att man
skulle förskaffa dem arbete och förbereda dem till friheten genom
uppfostran. Tusentals röster instämde i detta upprop till det allmänna
ädelmodet. Under det alla unga män voro samlade under fanorna,
skyndade behjertade qvinnor till arméerna och medförde till sina män.
sina bröder eller sina söner sitt hängifha bistånd. På
krigsskådeplatsen inrättade och förestode de hospital och ambulanser, och de glömde
ej heller de stackars slafvarna, hvilkas bojor blifvit brutna genom
kriget, men hvilka man måste förskaffa medel till sitt uppehälle. Det
var äfven qvinnorna, som med den största ifver svarade på det upprop
som gjordes till lärarnes nit och erbjödo sig att leda de skolor som
an-lades för de färgades barn i de städer, hvarest den segrande nordarmén
uppsatte stjembanéret. Man kan ej göra sig någon föreställning om
den energi, med hvilken unionens medborgare medverkade till detta
företag. År 1862 höllos allmänna möten i New-York, i Boston, i
Fi-ladelfia, och straxt bildades genom menniskokärlekens dubbla inflytande
»föreningen till bistånd åt de frigifna», »missionärernes förening i
New-York», »uppfostringskoinitén i Boston», undervisningssällskap i
Filadel-fia, i Cincinnati, i Chicago. Särskilda tidningar uppstodo för att
redogöra för de resultat som åstadkoms af hvarje sällskap, för att
kungöra beloppet af de frivilligt insamlade medlen, publicera de bref och
underrättelser som skickades från alla ställen der de svartas vänner
utöfvade sin verksamhet. Redan andra året voro 1500 skolor för
negrer öppnade. I den mån som nordarmén tog någon ny stad i
besittning, inträdde i dess spår en falang af hängifna lärare och
lärarinnor. Generalerna emottogo negrerna som lemnat sina herrar
i sina arméer och inrättade regementsskolor för dem. Presterna
invigde dem i religionens sanningar, i moralens grundsatser och
lärde dem på samma gång att läsa och skrifva. Sherman i
Georgien, Banks i Louisiana, Howard i Tennessee använde för att
uppfylla denna menskliga pligt samma energi, som de ådagalagt i
krigiska värf. Den tiden är förbi då en lag i södern vid dödsstraff
förbjöd att lära slafvarna läsa och skrifva. Man måste säga till den
färgade folkstammens heder, att intet skådespel kunde vara mera rö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
