Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Politiska betraktelser från Sveriges medeltid. Ett hittills okändt motstycke till Konungs- och höfdingastyrelsen. Af C. Eichhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han förvärfvade sig snart det förtroende af sina klosterbröder, att
han 1507 i augusti utsändes till Rom för att återvinna Helga
Birgittas hus der, hvars eganderätt man bestridde klostret Denna
utfärd misslyckades, emedan skeppet fångades af danska kryssare;
men, ej afskräckt härigenom, företog Peder Månsson, efter sin
återkomst ur fångenskapen, ånyo en resa ett år derefter i samma ärende,
åtföljd af brödren Peder Ingemarsson. De framkommo också
riktigt och lyckades äfven, efter tre års svåra ansträngningar,
rättegångar och lidanden af alla slag att genom en förlikning sätta sig i
besittning af klostret» rättmätiga egendom. Man har ännu i behåll
flere bref från denna tid, som utförligt redogöra för hans många
svårigheter med anledning af denna sak och tillika vittna om hans
fromma och rättänkande sinnelag, hans lefvande intresse för
klostrets och fosterlandets angelägenheter. Alltifrån sin utresa
qvar-stannade han oafbrutet i Italien som ombud från Vadstena
konvent och »førestandare j Sancte Birgittes hwss i Rom». Denna tid
egnade han, utom åt fyllandet af sina pligter, äfven åt lärda
studier: så vet man att han 1512 studerade kanoniska lagen för att
taga doktorsgraden, hvilken han äfven lär erhållit. Han »betjente
ock påfven Leo X i många stycken vid hans kansli med brefs
utfärdande, ty han var en lärder man», säger Swart i sin
biskops-krönika. Hans lärdom och förtjenster om svenska romresandes
mottagande spridde hans rykte i fäderneslandet vida; och då
Gustaf Vasa afsatte den upproriske biskop Peder Sunnanväder,
föreslog han på samma gång Peder Månsson till hans efterträdare, på
hvilket förslag det uppskrämda domkapitlet genast ingick.
Åtskilliga författare ha trott att Gustaf härmed åsyftat få någon
kanoniskt (d. v. s. af påfven eller hans ombud) invigd biskop i landet,
hvilken sedan kunde fortplanta den s. k. successio apostoliea för
händelse af svenska kyrkans skilsmessh. från Rom. Huru som helst,
blef Peder Månsson invigd af en kardinal och ankom till Vesterås
i juli 1524. Konungen sökte vinna honom genom utnämning till
riksråd; men snart uppstod en brytning mellan båda de begåfvade
männen, när biskopen såg hvad konungen förde i skölden. Att
denna strid aflopp till den svagare partens nackdel är klart. Vi
kunna ej här sysselsätta oss med dess enskildheter. Nog af,
Peder Månsson beröfvades all magt och myndighet inom sitt stift och
fick dekanen d Vesterås Nils Andreæ till sin medhjelpare, emedan
han, som det heter i Gustafs bref, »var en suak och gamal man».
Detta slags afsättning fortfor med ett kort afbrott ända till
biskopens död. Jemte Magnus Sommar i Strengnäs inlade han 1531
hos Per Galle och Torgare Gudlachi i Strengnäs en liflig pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
