Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Politiska betraktelser från Sveriges medeltid. Ett hittills okändt motstycke till Konungs- och höfdingastyrelsen. Af C. Eichhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8& är det étt fullkomligt eko af de meningar han uttalar i
Barna-boken och betecknande för det sannt konungska sinnelag han
Öfver-allt ådagalägger. Och då han i inledningen till Stridz-Lagh,
enligt den första, sedan ändrade, läsningen, sjunger om herrarne, att
en hvar af dem
–––wil jw rikit styra oc lagha
T hy binda the band mz rotenskap
rikeno til skam oc sith eghith förtap
wthlændska herra jnkalla segh til hiælp
ey tænkiandis thz warda theras egen nederstiælp m. m.,
så återfinna vi här samma ovilja mot unionens missförhållanden
som vi förut anmärkt hos Barnäbokens författare. Alla de
kännetecken vi tillagt denne på grund af hans skrift, tillkomma Peder
Månsson: så tiden (1501—20), vistandet i Italien, egenskapen af
broder i ett sjunkande kloster, som led intrång genom utländska
tiggarmunkar (Finvedens af författaren uppgifna härader, der desse
drefvo sin affär, tillhörde i kyrkligt hänseende Östergötland * *).
Visserligen känner man ett par andra med honom samtida
svenskar, hvilka äfven längre tid uppehållit sig i Italien, nämligen
Hemming Gadd, hvilken i egenskap af »orator constitutus viceregis et
regni Sveciæ» lefde i Rom i nära 30 år 2), och Laurentius Andreæ #);
men ingendera uppfyller för öfrigt de vilkor som kräfvas för att
kunna antagas som författare till det nu ifrågavarande arbetet
Bamaboken, såsom förf. för korthetens skull kallat den förra
af Peder Månssons afhandlingar, eger ett särskildt intresse utom
det ganska höga, som dess förträffliga innehåll förlänar den. Man
kan nämligen, äfven vid endast en flyktig jemförelse, icke undgå
att finna, det dess författare ganska väl känt Konunga- och
höf-dmga-styrdsen och i vissa enskildheter följt denna, ehuru hans
arbete i sin helhet ingalunda är att betrakta som någon efterbildning
deraf. Det är företrädesvis den andra boken som i flere fall
tje-nat Peder Månsson till ledning, då han lemnar sina föreskrifter om
de lärdomar, hvilka böra inplantas hos förnäme mäns barn. Detta
förhållande är så påtagligt, att ensamt det skulle kunna utgöra ett
starkt bevis för Konungastyrdsens äkthet, om icke lyckligtvis alla
sådana numera vore öfverflödiga, sedan 1867 upptäckten af de
tvenne handskrifna bladen från 1400-talet gjort allt vidare tvifvel
i denna fråga omöjligt
*) Under tren 1157—1554 lydde de under Linköping» biskop. Jfr. Hist. geogr.
•ek stst. lex. ofrer Sverige, 2, 323.
*) Geijer, 1, 274.
*) Geijer, 2, 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
