Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Emanuel Svedenborg, hans personlighet och verksamhet, bedömda ur den Nya kyrkans synpunkt. Af R. L. Tafel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl bevandrad i politisk ekonomi och lagfarenhet och slutligen
hade han en grundlig kännedom af latinska, grekiska, engelska,
franska, tyska, holländska och hebreiska språken. Hvar på
litteraturens vida fält finna vi en man af så alltomfattande lärdom,
den mångsidige Leibnitz och vår tids Alexander v. Humboldt icke
ens undantagna?
Svedenborg studerade dock icke dessa vetenskaper blott ur
andra hand från andra författare; det finnes tvärtom icke ett enda
af ofvan uppräknade ämnen hvaruti han icke gjorde sina egna
sjelfständiga forskningar, hvilka ega värde till och med för
närvarande tid. Qm grundligheten af hans sträfvanden i detta
af-seende vittnar följande yttrande, hemtadt ur ett bref, dateradt
London, Januari 1712: »Hwad Astronomijn widkommer, har jag
den så inhemtet, at jag invenderadt en stor del, som jag menar
skal wara thet studio til nytta, fast jag thermed i begynnelsen
haft stort hierne bry; doch nu falla longa speculationer mig intet
swåra.»
Svedenborg var likväl icke allenast en man af ovanlig lärdom
samt fullkomligt hemmastadd i hvarje del af vetenskapen och
litteraturen — han var äfven i hög grad praktisk och studerade
vetenskapernas tillämpning i det praktiska lifvet. I England lärde
han sig graveringskonsten samt förfärdigandet af matematiska
instrumenter, i Holland konsten att slipa synglas; dessutom var han
en fulländad musikkännare, urmakare, bokbindare och
schatullmakar e (se hans bref till E. Benzelius).
Denna praktiska fallenhet hos Svedenborg utgjorde en
helso-sam beståndsdel af hans karakter och hindrade honom från att
försjunka i tomma spekulationer. Till och med den rena
matematiken skydde han, såvida den icke egde ett praktiskt syfte, hvilket
synes af hans antydan på de opraktiska matematici i Upsala,
hvilken förekommer i ett bref till E. Benzelius, dateradt Juni 1716: »Jag
undrar på Herrame Mathematicos, som förlorat all sin force och
drift at bringa vidare en så vacker dessein i wercket som min Bror
anwist them på om Observatorii Astron: byggnad; thet är fatum
med Mathematicis at the stanna mest i Theorien: jag har tenckt
thet wara en profitable ting, om 10 Mathematici hade 1 starck
Practicum som kunde föra the andres til torgs; tå then ene kunde
giöra rnehr beröm och nytta än alla the 10.» Samma begär att
förena teorien med praktiken förmådde Svedenborg att välja tjensten
af assessor i bergskollegium, då Carl XU år 1716 föreläde honom
valet mellan trenne befattningar; och af enahanda skäl vägrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
