Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Qvinnan i familjen och samhället. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att förvärfva lika bildning med mannen — en fordran, som för
öfrigt på många andra goda skäl kan försvaras.
Så långt instämma vi med Mill. Blott i en punkt skilja vi
oss från honom, och i en punkt, som egentligen icke är af någon
praktisk vigt, för så vidt fråga är om qvinnans jemnlikhet i
rättigheter med mannen, men som likväl ej saknar en stor betydelse
för uppfattningen af frågan i dess helhet. Mill varnar, och med
rätta, mot att af hvad qvinnan nu är draga några slutsatser i
afseende på hvad qvinnan kan blifva: det mesta och kanske allt,
hvaruti hon nu synes vara mannen i någon mån underlägsen,
torde helt enkelt vara en följd af uppfostran och lefnadsvanor. I
sjelfva verket synes Mill hylla den åsigten, att på det andliga
området fullkomlig jemnlikhet äger rum mellan qvinnan och mannen,
om bådas naturliga förmögenheter i det fallet lika utbildas. Det
är häruti vi tro att Mill begår ett misstag, hvilket det är af vigt
att påpeka, emedan ett sådant, om det kan af motståndare påvisas,
lätt kan leda till att skenbart försvaga de föregående
argumen-terna, ehuru dessa i sjelfva verket äro deraf fullkomligt oberoende.
Hurudant sambandet än må vara mellan själ och kropp, är
dock otvifvelaktigt, att själsegenskaperna, eller många af dem,
hafva en bestämd reflex — om ej orsak — uti kroppens
organisation. Man har i detta afseende mången gång alltför ensidigt
fastat sig vid hjernan, hvars beskaffenhet (i synnerhet i afseende
på storleken) man gerna sätter i omedelbart förhållande till den
in-tellektuela förmågan. Men man får icke stanna dervid. Antag tvenne
personer med fullkomligt lika hjerna och lika intelligens, men med
olika fullkomlig blodcirkulation eller matsmältning, och man skall få
se helt olika resultater af deras intellektuela verksamhet — mången
gång så olika, att man vill betvifla den förut nämnda jemnlikheten
mellan dem. Begåfvade med samma instrument, for att så säga,
skall det likväl visa sig en stor skilnad uti den kraft och
skick-• lighet hvarmed de begagna sig deraf. Betrakta personer, som lida
af kronisk sjukdom i lungorna, hjertat, lefvern: huru olika
gestaltar sig ej i allmänhet deras uppfattning af lifvet och deras
andliga verksamhet, när man jemför dem vare sig sinsimellan eller
med en frisk person! Ja, fråga är, om ej hvarje olikhet i
kroppsligt afseende äfven reflekterar en, om än så obetydlig, olika
modifikation af själsförmögenheterna. Blotta massan synes till och med
ej vara utan inflytande: mycket storväxta och mycket småväxta
personer synas temligen allmänt förete olikheter i lynnet, o. s. v.
Alla kunna vara fullkomligt jemngoda; den ene icke sämre än den
andre; den ene i besittning af både fortjenster och fel, som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
