Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska akademien och svenska språket. 2. Af —R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke här, såsom t. ex. i Vetenskapsakademien, någon Massfördelning
i fråga ’). Afsigten med denna anordning synes temligen tydlig.
En fordran var väsentlig och ställdes på hvarje ledamot: insigt i
och kärlek till modersmålet; ett skulle vara hufvudsak för hela
samfundets verksamhet: arbete för svenska språkets renhet, styrka
och höghet. Stiftaren lemnade derföre akademien tillfälle att
förstärka sig med de bästa krafter, som stå henne till buds, på
hvilket område af språkets vidsträckta fält de hade utmärkt sig
och genom föregående verksamhet gifvit förhoppningar om ifrigt
deltagande i akademiens arbeten. Så uppfattade de förste
ledamöterna konungens föreskrift, och derföre deltogo äfven de ibland
dem, som förut icke sysselsatt sig med språkforskning och hvilkas
böjelse låg åt helt andra håll, med ifver i ordboksarbetet. — Att
Gustaf den tredje icke hade Mar föreställning om hvad språket är
och hvad verklig språkforskning kräfver, är ingenting att undra
öfver, då denna vetenskap på hans tid stod på en jämförelsevis
låg ståndpunkt. Det visar sig mer än väl, att han ansåg för en
af hufvudsakerna, hvad nu med rätta betraktas som bisak eller
såsom icke ens hörande till den egentliga språkvetenskapen,
nämligen vältaligheten. Men han insatte likväl i sin stiftelse den ende
mera framstående forskare i modersmålet, som då fans i landet, och
beklagade, att icke liere funnos att tillgå.
Har Svenska akademien sedan dess vid val af ledamöter och
på annat sätt ådagalagt all den nitälskan för språkets vård, som
hon bort och kunnat? Hela antalet af de män, som tillhört eller
nu tillhöra hennes krets, utgör redan 80. Visserligen är det svårt,
om icke omöjligt, att närmare bestämma omfånget af en persons
insigter i ett visst ämne, i synnerhet om han icke offentligen aflagt
något slags prof på dessa insigter. Förmodligen har Svenska
akademien icke för sed att före ett val genom ensMldt förhör
öfver-tyga sig om en kandidats insigter i de ämnen, »hvilka med
Acade-miens föremål gemenskap äga», utan rättar sig i sitt omdöme efter
hans utgifna skrifter och andra lärdomsprof. Om denna förmodan
är riktig, och om man får döma efter de helsningstal, med hvilka
nya ledamöter mottagits och i hvilka deras idrotter som
vetenskapsmän, vitterhetsidkare eller hvad annat, som ådragit dem en
gynsam uppmärksamhet, vanligen ganska utförligt och noggrant
anförts, så har ända från akademiens stiftelse (1786) och intill denna
dag inalles — 2 eller på sin höjd 3 ledamöter valts på grund af
djupare insigter i modersmålet och i detta ämne utgifna lärda verk.
*) Vetenskapsakademiens ledamöter, b&de inläodake och utländske, äro fördelade i
nio klaner, med bestämd föreakrift om antalet ledamöter i hvarje klaa*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
