Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om några ekonomiska frågor för dagen. Af G. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste anses vara fullkomligt obetydande. Det är med afseende
på den utomordentliga vigten af denna fråga som vi trott det icke
vara ur vägen att yttra några ord i ett ämne, hvaröfver så mycket
redan blifvit skrifvet, att man kunde tycka att det borde vara
uttömdt. Måhända har man likväl vid behandlingen af detta
ämne icke lagt all den vigt på en och annan punkt, som densamma
förtjenar.
Frågan sönderfaller i två hufvudmomenter, nämligen uti frågan
om bytesmedlen och frågan om krediten. Båda dessa frågor hafva
under de sistförflutna åren utgjort framstående föremål för
diskussion, så väl inom pressen som å riksdagarne; men ännu hafva vi
sett få eller inga resultat af detta meningsutbyte. Oaktadt allt,
som skrifvits och talats rörande bankväsendet, stå vi alltjemt på
samma fot som förut d. v. s. sakna vi alltjemt en verkligt solid
grund för de mest gängse bytesmedlens gångbarhet; och ehuru
riksdagens beslut i afseende på handelsboks vitsord onekligen är
ett framsteg uti kreditlagstiftningen, så äro vi likväl oändligen
långt från att se denna lagstiftning lagd på så säkra grundvalar,
att derigenom kan betryggas det förtroende, hvarförutan industrien
icke kan hafva något kraftigare lif. Ingenting annat än de mest irriga
begrepp uti finansläran kunna förklara de oerhörda misstag, som i
båda dessa hänseenden blifvit gjorda; och erfarenheten har visat, att
det icke är lätt hvarken att afskaffa missbruk, som en gång blifvit
införda, eller felaktiga förutsättningar, som genom lång vana
vunnit häfd.
Vi tro fullt och fast, att ingenting så mycket bidragit att fostra
och vidmagthålla falska begrepp i dessa frågor, som just den offentliga
inrättning, hvilken framför någon annan borde hafva i det fallet
tjenat till rättesnöre och ledning, nämligen riksbanken. Redan
när man läser denna banks grundlag uti 72 § regeringsformen,
måste man med förundran fråga sig. huru någonting så
vidunderligt kan vara möjligt uti en lag af ej äldre dato; men ännu större
undran måste det hos hvarje tänkande väcka att se samma
vidunderlighet ännu i dag försvarad af riksdagens majoritet. Med så
beskaffade lagar, med sådana tänkesätt hos folkrepresentationen
och med kännedom om de flere fallissementer denna
bankinrättning undergått, är det i sanning förundransvärdt att densamma
kan bibehålla något förtroende, oaktadt dess soliditet för
närvarande är öfver allt tvifvel. Lägges härtill den oklara bestämningen
i bankreglementet af grunden för sedelutgifningen samt den
omständigheten, att en sedelutgifvande bank väsentligen gör till sitt
ögnamär-ke att gifva lån på längre tider mot amortering, så behöfver man icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
