Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om några ekonomiska frågor för dagen. Af G. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikets skuld, med hvad dit hör, så skulle icke allenast riksbanken
blifva en financiel institution af verkligt och stort gagn för det
allmänna, utan man skulle till på köpet kunna utan hinder göra
sig af med den orimliga, ehuru ganska kostsamma inrättning som
kallas riksgäldskontoret och som i sitt närvarande skick endast är
en lika stor vidunderlighet som den nuvarande riksbanken.
På samma gång riksbanken sålunda förvandlades till en
finansanstalt af högre ordning, borde den komma att upphöra såsom
låneanstalt och allt hvad diskontering heter öfverlemnas åt den
enskilda omtankan, som gör detta vida både bättre och billigare
än en statsanstalt, när blott, såsom förut anmärkts, sakerna blifvit
på det sätt ordnade att nödig konkurrens icke behöfver komma att
saknas. Den fruktan man hyser, att privatbankernas verksamhet
skulle omöjliggöras, i fall desamma beröfvades sedelutgifhingsrätten,
kan endast rättfärdigas under antagandet att detta skedde under
helt andra vilkor, än de här antydda, och att riksbanken allt
framgent skulle uppträda såsom konkurrent i diskonteringsväg.
Under de vilkor, som här blifrit ifrågasatta, funnes icke någon
rimlig grund för antagandet af någon sådan olägenhet för
bankerna; på samma gång allmänna rörelsen utan allt tvifvel häst
skulle betjenas af ett stort antal konkurrerande banker med deras
bättre kännedom om lokala och personliga förhållanden än som
kan komma i fråga för en riksbank. Att vår riksbank, med sina
talrika hela riket omfattande små lånetransaktioner, verkligen gör
så obetydliga förluster som erfarenheten visat, är märkvärdigt nog,
men vederlägger icke den mening som här senast yttrats.
Det är klart, att om vi säga allting härmed vara väl bestäldt
i låneväg, så kunna vi naturligtvis endast afse sådana lån på
kortare tid, som behöfvas för den vanliga affärsrörelsen. Och
onekligt är att vår tids financiela sträfvanden — utom tills vidare
på jordbrukets område — mer och mer syfta derhän att göra
andra slags lån öfverflödiga. Ingenting är inom den moderna
industrien anmärkningsvärdare, än det allt vanligare vordna
bedrif-vandet af industriela företag genom stora bolag. Betydelsen häraf
ligger icke endast deruti, att flere förenade krafter kunna
åstadkomma större resultat, än som för en enskild vore möjliga, till
vinnande af en fullkomligare tillverkning och ett billigare pris;
utan icke mindre deruti, att genom fördelningen af
förlagskostna-derna på flere händer, desamma kunna af hvarje deltagare
bestridas, pro rata parte, af egen, verldig Tcapitaltillgång, utan behof
att upptaga lån. Det är onekligt, att för närvarande allt syftar
åt att mer och mer gifva praktiskt erkännande åt den ekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
