Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Demokratien och konsten. Några ord om en svensk nationalteater. Af Aug. Sohlman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
instituter: akademien för de fria konsterna, konstmuseum, musika*
liska akademiens konservatorium o. s. v. med samma ovilja som
teatern. De utmärktare konstverk, som skapas af våra målare och
bildhuggare, komma ju till större delen i förmögnare personers ego
och det blir ju äfven i bästa fall endast den mindre delen af landets
befolkning, som kan komma i tillfälle att besöka nationalmuseum.
För att åvägabringa tillräckligt antal organister för sockenkyrkorna,
med nödtorftig färdighet att spela och sjunga koraler, behöfves
icke heller den vidlyftiga apparat, som kallas musikaliska
akademien. Men om från ifrågavarande håll ingen synnerlig välvilja
uppenbarar sig för andra konstnärliga institutioner, så är dock
teatern det föremål, mot hvilket man finner lämpligast att gifva
den konstfiendtliga stämningen luft. Förmodligen kommer sig detta
deraf, att den dramatiska konsten är den populäraste, den lättast
tillgängliga, öfver hvilken hvar och en derföre också finner det
lättast att yttra sig. Men just denna den dramatiska konstens
egenskap förtjenade att något reflekteras på af dem, som föra
demokratiens, det sedliga och intellektuella framåtskridandets talan.
Den dramatiska konsten är den, som företrädesvis vänder sig
till den stora massan af folket, som mist omedelbart griper
men-niskan. Emedan hon på inga vilkor kan abstrahera från lifvet
och stilla draga sig tillbaka inom sig sjelf, emedan hon just
visar oss det menskliga lifvet, skildrar menniskorna lifslefvande,
i godt och ondt, i visdom osh villfarelse, segrande och
dukande under, har den dramatiska konsten varit och kommer
att hos alla folk, som nått en viss bildningsgrad, blifva ett
vigtigt moment äfven i det offentliga lifvet och göra anspråk på
ett lifligare deltagande, extensivt och intensivt, än de öfriga
konsterna, hvilka för öfrigt allesamman hvar i sin mån ingå uti och
samverka för dess produktioner. Derföre kan också den dramatiska
konsten utöfva ett ojemförligt större inflytande, å ena sidan
renande, upplyftande och förädlande, men äfven å andra sidan, om
den får falla i vanhäfd och lemnas helt och hållet i den
egennyttiga och hänsynslösa spekulationens hand, förvirrande och
för-derfligt, på folkets utveckling och sociala lefnadsformer.
Hvad Schiller en gång yttrat om teaterns betydelse i
sedligt hänseende är visserligen mer än en gång bekantgjordt äfven
för den svenska allmänheten, men det innehåller flere sanningar,
som om de också nu klinga litet gammalmodigt, dock äro så
populärt framställda och så gripande, att det väl kan vara mödan värdt
att ännu en gång lägga dem på deras hjertan, som säga sig ifra
för folkbildning, men ändock visa fiendtlighet mot den dramatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
