Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Sveriges inflytande på mineralogiens utveckling. Af A. E. Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agricolos !) arbeten.
*Linnæus, Systema Natura. l:sta uppl. 1735.
*Wallerius, Mineralogia eller Mineralriket 1747.
»Det första systematiska, descriptiva arbete, såsom Wallerius i
företalet antyder, i afseende å ordningsföljden
hufvudsak-ligast rättande sig efter Linnés Systema Natura l:sta nppl.
jemte andra äldre svenska arbeten af Forsras*, Hjäme*,
Bromell*, och Svedenborg*».
*Crofistedts Mineralogi (1757). Ett nytt kemiskt system.
*Linnés Systema Natura ed. 10:ma 1768.
Romé de Lisle2) CrystaUographie 1772—1783. Det första
systematiska försök att i den mineralogiska vetenskapen
använda kristallografL
*Wallerius, Systema Mineralogicum 1772 och 1783.
Werner *), Von den ausserlichen Kenmeichen der Fossilien 1774.
Werner, öfversättning af Cronstedts mineralogi 1780.
*Bergmann, Opuscula 1780.
*Bergmann, Sdagraphia 1782.
etc. etc.
En blick på denna på andra sidan af Atlanten uppgjorda
lista, hvars första del vi afsigtligt fullständigt, utan förglömmande af
något namn meddelat och på hvilken vi med en asterisk utmärkt
de till en del kanske för växa läsare okända svenska namnen, visar
hvilken framstående, man kunde nästan säga i sitt slag allenastående
roll vårt fosterland spelat vid grundläggandet af den mineralogiska
vetenskapen. Betänker«man vidare att Linné, Wallerius, Cronstedt,
hade till föregångare de för sin tid äfven som mineraloger utmärkta
Aron Forsius, Urban Hjäme, Em. Svedenborg och Magn. von
Bromell, att Thorbera Bergmann hade till samtida och efterföljare
Scheele, Gahn, Berzelius, Hisinger m. fl., så finner man att
nedanstående yttrande af Dana i ett bref till den person, som härifrån
försedde honom med den äldre svenska mineralogiska litteraturen,
ej var en tom artighet.
»The historical character of the synonymy has served, as you
will find, to put Sweden in her proper place in the science, that
is, at the top.»
1) 1490—1535. Utmärkt tysk mineralog och metallarg.
2) 1736—1790. Utmärkt, af sina samtida misskänd, fransk vetenskapsman, grand*
läggaren af kristallografien eller den doda natnrens formlära.
3) 1750—1817. Saohsare. En af geologiens, förnämligast den s. k. neptunistiaka
skolans grundliggare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
