Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - De danska mossfynden och deras betydelse för den nordiska fornforskningen. Af Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sporrar från vår bronsålder; men ridt utan sporrar är tänkbar
likasom betsel utan metallbeslag, i synnerhet vid fråga om
bronsåldern, då bronsen säkerligen var ganska kostbar. Vi veta
dessutom, att hästar funnos här i landet åtminstone vid slutet af
stenåldern. På några hällristningar, som troligen förskrifva sig från
bronsåldern, ser man äfven åtskilliga beväpnade ryttare; och på en
af stenarne i Kiviksmonumentet, hvilket utan tvifvel tillhör nämnda
tid, är tillochmed en tvåspänd vagn med sin körsven tecknad.
Hjul och andra delar af vagnar äro Också funna i tre af våra
mossar och man uppgifver, att en hel vagn träffats vid Kragehul,
ehuru den ej blef räddad. På museum i Kjöbenhavn förvaras
imellertid ett fullständigt hjul från Vimosen, hvilket består af löt,
8 ekrar och hjulring och således alldeles liknar våra nu brukliga.
Jemte hästskelettema har man, isynnerhet i Nydam mosse,
funnit koben, ehuru endast i ett obetydligt antal. Andra djur
synas icke hafva blifvit påträffade bland fornsakerna i någon af
mossame. Af menniskoben har man endast i Vimosen (och
möjligen i Nydam mosse) funnit några få bitar.
1 de båda sist nämnda mossame, der jerasakeraa i allmänhet
aro mycket väl bibehållna-, lågo några liar och skäror, hvarjemte
man på ett par ställen funnit stora räfsor. Andra
landtbruksred-skap, såsom plogar eller dylikt, antydande ett ordentligt åkerbruk,
har man derimot icke funnit i någon af mossarne. Detta står i
fullkomlig öfverensstämmelse med karakteren af fynden i deras
helhet, häntydande på det rörliga lifvet i ett läger, icke på ett i
fred och ro åkerbrukande folk; hvarmed vi naturligtvis icke vilja
säga, att hufvudmassan af nordens befolkning under århundradena
närmast efter Kristi födelse icke bildade bofasta, jordbrukande
samhällen.
Vigtiga bidrag till kännedomen om vår äldsta jemålder lemna
isynnerhet de i Vimosen funna lemningarne af lägerverkstäder:
träsitsen till en trebent arbetsstol, städ af jern, huggblock, smidestanger,
stora och små hammare, yxor, stämplar, borrar, sylar, mejslar,
knifvar, skafjern, hyflar och filar; nitnaglar och spikar; en
smältdegel och smält brons; ämnen till vagnshjul; en halffärdig
spjutspets, i hvilken ännu qvarsitter det korta, rått tillhuggna skaft
som användes under arbetet; oförarbetade bernstensbitar,
hjorthorns- och trästycken, träkol m. m. Med ett ord, man ser här
det fullständiga och oväntadt väl bibehållna inventariet i en smedja
och en slöjdstuga.
Om vi härtill lägga skålar, dryckesbägare och andra större
och mindre kärl af trä, bränd lera och brons; skedar af trä och
ben; fyrkantiga trälådor med skjutlock, som man skulle kunna tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
