Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Hvilken är den historiska dagen för Jesu död? En undersökning som tillika besvarar frågan om det fjerde evangeliets äkthet. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skottmånaden inträdde samtidigt i bägge kalendrarna, hvilkas hela
skillnad belöpte sig till månadsnamnen och till nyårsepoken,
hvilken sistnämnda i Olympia låg på våren (vid inträdet af den
Ma-eedoniska månaden Dystros), i Macedonien deremot på hösten,
inträdande med 1 Dios. På sistone hade dock den Macedoniska
kalenderns samklang med den Olympiska blifvit störd genom två
maktåtgärder af Alexander. Först och främst hade han kort före
slaget vid Granikos, då generalerna varnande förehöllo honom att
icke, afvikande från förfadrens exempel, befläcka månaden Däsios
genom en slagtning, béfallt, att en ny Artemisios skulle inskjutas,
innan den i tur varande månaden Däsios fick begynna (Plutarch.
Alex. c. 16); deraäst hade han, för att underlätta uppfyllelsen af
sin siares förutsägelse angående tidpunkten för Tyri fall, förlängt
den då löpande månaden med 2 dagar (ib. c. 24): i det hela skiljde
sig alltså numera Macedoniska kalendern 31 dagar (en tillagd
29-dagig Artemisios + 2 efterhängda dagar) från den Olympiska 1).
Detta var nu förmodligen en af anledningarne för Seleucus att
icke i sitt rike införa allenast en oförändrad fortsättning af den
från Alexander ärfda kalendern. En annan och verksammare
anledning borde ligga i Oenopideiska periodens längesedan uppdagade
afvikelse från solen: perioden var nämligen 7 J dagar längre än
59 Julianska år, och Julianska årets mått var redan århundraden
lore Julius Cæsar kändt såsom nära öfverensstämmande med det
sanna solårets. En förändring var således påkallad och måhända
verkställdes den i samråd med de för stjemkunskap berömda
Chaldeerna i Babylon. På detta sätt skulle åtminstone lättare
förklara sig, hvarföre Seleucidiska kalendern icke mottagit något
inflytande af den i Athen likväl redan införda Kallippiska perioden,
utan endast af den äldre Metonska 19-årscykeln; ty om den
förstnämnda kunde Chaldeerna lätt vara okunniga, hvaremot de icke
kunde vara det om den sistnämnda. Hurusomhälst, så lära vi
genom granskning af alla. hithörande historiska indicier, att
Selen-cider kalendern verkligen, såsom ofvan blifvit sagdt, utgjordes af
’) Dä mina föregångare på den kronologiska forskniugens område icke lyckats
förskaffa sig någon kunskap om Oenopideiska periodens konstruktion eller epok, ej
häller om dess användning vare sig i Olympia eller Macedonien, så bor jag nämna,
att hvad jag i detta hänseende upptäckt erhållit en lika oväntad som glänsande
bekräftelse genom en vid Suezgräfningarne funnen tvåspråkig inskrift med ett
Macedo-uiskt och Egyptiskt paralleldatum (7 Apelläos = 17 Tybia) från 9:de året af Evergetes’
l:s regering. Detta paralleldatum, hvarom första underrättelsen meddelades af R.
Lep-»ius till Engelska tidskriften Athenæum Maj 1866 p. 670, kullslår fullkomligt den
vanliga (på Ptolemäi kanon byggda) kronologien och tillstädier ingen annan än den af
mig efter de bästa källor uppställda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
