Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Hvilken är den historiska dagen för Jesu död? En undersökning som tillika besvarar frågan om det fjerde evangeliets äkthet. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
temi8io8 år 311 f. C. samma Julianska ljusdag — 31 Mars —
som den Chaldeiska dito, men den förra begynner redan med
solnedgången den 30 Mars (medan Chaldeerna ännu räkna den 30:de
Xanthikos) och slutar med solnedgången d. 31 Mars, under det
Chaldeemas l:sta Artemisios fortsätter sig ännu genom den
följande natten. Hufvudsaken är, att de Julianska ljusdagarne äro i
bägge fallen desamma.
Att denna Seleucidiska kalender på Jesu tid varit i bruk hos
Judarne, derom ägde äfven de äldste kyrkolärarne otvetydig
kännedom, emedan en sådan kännedom är det enda som förmår
förklara det eljest i flere afseenden öfverraskande påståendet, att
Jesus dog d. 25 Mars år 29 af vår tidräkning. Men härom mera
framdeles. Ett annat och fullt afgörande bevis, att denna kalender
af Judarne begagnades ända till Jerusalems undergång, ligger i
Josephi flera gånger omförmälda datum för Vitellii död, 3 Apelläos
år 68 eft. Chr. För att rätt uppfatta detta datum, fordras likväl
att först vara underrättad om följande af Rabban Gamaiiel,
föreståndare för synedriet i Jerusalem, till Judarne i Babylon och
Medien utfärdade skrifvelse (efter Talmud meddelad af Ideler I,
571): »Vi göra eder härmed kunnigt, att, alldenstund dufvorna
ännu äro för späda (till offer) och lammen (till påska) för unga
samt icke heller tiden för Abib (nya ax) ännu är förhanden, vi i
förening med våra kolleger aktat nödigt förlänga året med trettio
dagar.» Ingen skarpsinnig betraktare kan tro denna skrifvelses
syftemål blott vara ett kungörande af, att tiden för den
regelmässiga skottmånaden8 inträde nu var inne; ett sådant kungörande
var i anseende till kalenderns enkla inrättning helt visst
öfver-flödigt och hade äfven bort ske i andra ordalag, hvartill kommer,
att den kalendermässiga skottmånaden hade 31 eller 28 dagar,
medan denna af Gamaiiel påbjudna hade 30. Utan tvifvel är här
fråga om ett utomordentligt ingrepp i kalendern, åsyftande att
af-hjelpa den länge bemärkta olägenheten, att påskmånaden
Xanthikos, Judarnes Nisan, som oftast inträdde något för bittida emot
årstiden. Genom att anbringa den i skrifvelsen omförmälda
utomordentliga skottmånaden visste Gamaiiel att för framtiden skjuta
hela kalendern 30 dagar längre framåt, och i följd af denna
kam-skjutning faller äfven 3 Apelläos år 68 eft Chr. på 21 December,
som är det med Tacitus öfverensstämmande Julianska datum för
mordet på kejsar Vitellius. Vi se således, att Seleuciderkalendern
hos Judarne ännu året före Jerusalems fall icke undergått någon
annan rubbning än den, som förorsakats genom Gamaliels
egenmäktigt inskjutna 30 dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
