Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Hvilken är den historiska dagen för Jesu död? En undersökning som tillika besvarar frågan om det fjerde evangeliets äkthet. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nisan, ehuruväl blott enligt den ohistoriskt retrokomputerade
84-årscykeln. Detta sista minskar emellertid icke i ringaste mån
sannolikheten af vårt antagande; ty hos en författare af understuckna
skrifter, såsom dessa Acta Pilati otvifvelaktigt voro, bör man
naturligtvis icke vänta sig några allt för djupgående historiska
forskningar.
Dock, det är tid att återkomma till våra 4 kanoniska
evangelier, hvilka naturligtvis äro de enda auktoriteter, som kunna
hafva ett afgörande ord i frågan. Enligt de 3 synoptikema åt
Jesus det Judiska påskalammet qvällen före sin död, hvilket, enligt
hvad nästföregående afdelning lärt oss, innebär, att han dog på
14:de Nisans ljusdag. Under hela Pilati prokuratorstid foll 14:de
Nisan blott en enda gång på den erforderliga veckodagen Fredag,
nämligen dm 30 Mars år 31, hvilken dag alltså enligt
synoptikema måste vara Jesu dödsdag. Enligt Johannes ägde deremot
korsfästelsen rum dagen före Judiska påskamåltiden, d. ä. på den
13 Nisan, och som äfven detta datum blott en enda gång under
erforderlig tid foll på Fredag, nämligen 26 Mars år 34, så skulle,
derest Johannes har rätt, Jesus dött på sistnämnda dag.
Men kan Johannes verkligen hafva menat, att Jesus dött den
13:de Nisan, ett datum, hvarom ingen vare sig Christen eller
Judisk tradition vidare talar? Jag tror icke, att han så menat, och
hoppas genom bevis, hämtade ur sjelfva författaren, kunna
ådagalägga, att hans mening varit en helt annan. Johannes bestämmer
den första påskfest, vid hvilken Jesus kort’efter sin döpelse skall
hafva uppträdt i Jerusalem, såsom fallande inom 47:de året af
Herodianska templets tillvaro (ty hela 46 år hade man redan då byggt
derpå, Joh. 2, 20), och detta tempel begynte byggas i 18:de året
(Joseph. Antt. J. XY, 11) af Herodes’ verkliga regering ’), hvilken
Josephus daterar (icke från Tischri, då Jerusalem togs och
mot-konungen Antipater afrättades, utan ifrån nästföregående) Nisan
år 38 f. Chr.2). Det 18:de regeringsåret sträcker sig således från
Nisan år 21 till Nisan år 20 f. Chr., och i anseende till omfattr
’) Tre foregående år af ett blott nodinelt konungadöme komma nämligen härvid
icke i beräkning.
*) Detta dateringsaätt röjer sig dels deri, att Joseph os tilldelar åt Herodes, aom
dog vid början af Nisan år 4 f. Chr., 34 regeringsår, ntan att anmärka några
bristande månader (Antt. J. XVII, 8, 1: Bell. J. I, 33, 8); dela deri, att han forligger
slaget vid Actinm, hvars Romerska datum är 2 Sept. 32 f. Chr., inom Herodes* 7:de
regeringsår (Antt. J. XV, 5, 2), hvilket år, i fall Tischri vore tagen såsom
regeringa-epoken, skalle begynna först efter det verldsbekanta slaget, enär 1 Tischri år 32 faller
på 7 September.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
