Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Socialismen och kommunismen från revolutionstidehvarfvet intill våra dagar. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialismen och kommunismen
frän revolutionstidehvarfret intill våra dagax.
n.
V
5.
Under det S:t Simon och Fourier utvecklade sina verldsåsigter,
hade Frankrike genomjefvat vigtiga tilldragelser: Napoleons
herravälde och fall, den s. k. restaurationen och slutligen en ny
revolution. Det industriella samhället, som växt upp under Napoleons
dagar, hade under de återkomna Bourbonerna börjat förverkliga
konstitutionalismen och medborgerligheten samt då Karl X,
trädande i Ludvig XVQLs fotspår, visade sig motsträfvig och mera
benägen att främja de feodala traditionernas intressen, förjagat
honom och i hans ■ ställe insatt »borgarekonungen» Ludvig Filip,
som lofvat göra »kartan» till en sanning. Genom utgången af
Julirevolutionen 1830, vann det industriella samhället en afgjord
seger öfver det gamla feodala, som under de sista Boubonema
försökt att ännu en gång förfakta sin sak; men detta förstnämnda
samhälle inneslöt i sin ordning inom sig en ny motsats, som
under Ludvig Filips regering alltmera tydligt trädde i dagen och lade
grunden till nya stridigheter, motsatsen mellan »bourgeoisie» och
»peuple». Kapitalet hade inom detsamma redan bemägtigat sig
herraväldet och gifvit utveckling åt ett talrikt proletariat, som icke
kunde • genom sitt arbete komma till besittning af någon egendom,
knappast nog till sitt nödvändigaste lifsuppehälle. Detta
egendoms-lösa arbetarestånd hlef i den konstitutionella författningen,
förmedelst införandet af censtts, just på grund af sin fattigdom uteslutet
från de medborgerliga rättigheterna. Enligt kartan kunde nämligen
blott de väljas till nationens representanter, som erlade i direkt skatt
ett belopp af minst 1000 francs, d. v. s. endast de större
kapitalisterna inkommo i Deputerade Kammaren och endast de
förmögnare, men icke de fattige arbetame, hade valrätt. Sålunda
utbildade sig den ofvannämnda motsatsen mellan »bourgeoisien» eller
den samhällsklass, som var i besittning af stor förmögenhet och
derigenom äfven af politisk magt och »le peuple», bestående af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
