Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Ur vidskepelsens historia. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guds rättvisa och allgodhet — hvilken skilnad finnes väl, noga
öfvervägdt, mellan desse män och en Biichners själafränder?
Andligt högmod, »Kristus-hat» hos både idealisten och materialisten!
Derföre — »sen till att I icke bortröfvade varden genom
philo-sophia!»
Härmed har Teologisk Tidskrift, åtminstone för det närvarande,
uttalat sitt »dixi» i förhandlingarne mellan dogmtron och
bibelkristendomen. Motsägelsegrundsatsens giltighet har icke blifvit
uttryckligen förnekad, men alldenstund det är obestridligt att nämnde
grundsats kan missbrukas, tager man sig deraf anledning afgifva ett
misstroendevotum mot dess duglighet såsom mätare af sanning och
dikt inom dogmatikens »öfverförnuftiga» område. Lyckas
schackdraget, kunna den högvördiga fakultetens medlemmar och vänner,
allt under fortsatta höflighetsbetygelser mot logiken och kritiken
(»när den gäller någon ann’!»), lugnt förblifva ståndande vid den
»fademeärfda» tron och såsom ingifvelser af »lögnens fader»
brännmärka försöken att inordna de »eviga straffen» under samma
verk-lighetskategori som de »fyrsidiga trianglarne.» Alla desse »käcke
dialektici», från Origenes till och med Schleiermacher och Boström,
hvilka, utgående från det godas eget begrepp, sökt lägga i dagen
nödvändigheten af en »all tings återställelse» O» komma sålunda
att tillhöra en »öfvervunnen ståndpunkt.» Framtidsvyerna inom
det religiösa tänkandets område böra väl då efterforskas i
predikningar sådana som den för några år sedan från trycket utgifna
om Den onda andeverldens magt och vanmagt eller i
spekulationsfoster sådana som Ett försök till en på Biblen grundad utveckling
af Helvetets begrepp och allmännaste bestämningar, af W—m.
(Lund 1865)2). — När svenska statskyrkans teologiska kunskaps- * i
liga svagheten hos dessa bida riktningar, att de, i stället for att sli rot i det
naturliga medvetandet, i människobröstets djupaste, alltid sig lika behof, hånande ställa sig
i vagen för den innerlighet, som är det enda intyget om fnnnen sanning; att de sätta
en död formel i den lefvande handlingens ställe och i stället for lifvets och historiens
rika uppenbarelser ett torftigt, mekaniskt åskidningssätt, som icke leder till
verklighetens begripande, nej t till dess förhånande af den ena riktningen, dess fördömande af
den andra. Båda riktningarne härflyta ytterst ur samma villfarelse, i det att
materialismen leder sitt ursprung från en falsk teori om vetandet, den katoliserande teologien
från en lika falsk teori om tron.»
’) Jmfr. rörande denna punkt den skarpsinniga bevisningen i Schleiermachers
Der ckristliche Glaube, Zweiter Band, sid. 503 f.
a) I den förstnämnda skriften opponerar sig predikanten, dr W. Budin, mot den
af nutidens otrogna vetenskap i omlopp satta »förskönande benämningen»: vansinne, å
det själstillstånd, som, grundligare genomskådadt, visar sig vara helt enkelt besatthet
eller de onda andarnes personliga inneboende i menniskosjälen. — Hr W—mss om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
