Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Ur vidskepelsens historia. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördomens granit, att den ej tillsist urhålkades af den lugna
vederläggningens oaflåtligt fallande droppe!
»En reformation», yttrar en af våra store män, »tager aldrig
sin början inom det läger, som behöfver reformeras.» Mellan detta
läger — det kyrkligt-reaktionära — och öfriga klasser af v&rt
folk är brytningen redan i full gång. Tror väl någon, att det är
pressorganer sådane som Wäktaren eller Teologisk Tidskrift, som
kunna anses återgifva tänkesättet i religiösa frågor vare sig hos
de vetenskapligt bildade eller hos större delen af den upplysta
medelklassen? Stämningen inom sistnämnda klass i fråga om
kyrklig frihet eller ofrihet har vid mångfaldiga tillfällen — senast
vid riksdagsförhandlingarne om den nu lyckligt genomförda
reformen i vår religionsfrihetslagstiftning — gifvit sig luft på ett sätt,
som borde kunnat lända till varning för ortodoxismens radikaler.^
Måhända är det en viss orolig känsla deraf, att landets högre
bildning glider dem ur händerna, som drifver våra högkyrklige att,
till ett vederlag för hvad de mistat, söka ytterligare befästa sitt
välde inom folkskolan. Här, inom folkbildningsfrågans område,
torde innan kort komma att utkämpas en strid, hvars utgång skall
blifva af ganska stor vigt äfven med afseende på våra kyrkliga
förhållanden.
Under tiden gäller det för den friare riktningens vänner i
vårt land att med vaket sinne följa och hemta lärdom af det
religiösa utvecklingsarbetet i andra länder. Med hvarje år vinner
detta sistnämnda synbarligen i djup och omfång. Ej blott i
Tyskland, kritikens moderland, eller hos de schweiziska kantonernas
frihetsälskande presterskap och folk har den reformatoriska
rörelsen fått tryggadt fotfäste; dess vågor gå höga öfver hela den
protestantiska verlden, och äfven inom det katolska Europa hafva,
såsom våra läsare känna, vältaliga röster börjat återfordra
tanke-och handlingsfriheten åt den enskilde och åt församlingen rätten
till kyrklig sjelfstyrelse. — I bredd med dessa praktiska
sträfvan-den för religionsangelägenhetemas ordnande uppträder i våra dagar
en alldeles ny vetenskap, den jemförande religionsvetenskapen.
Tillämpande på sitt föremål den för all vetenskap gemensamma
uppgiften att i mångfalden utfinna enheten, i vexlingen det
väsentliga sammanhanget, framställer densamma de religiösa idéernas
historia i helt ny belysning. Då den dogmatiska uppfattningen
ensidigt förlägger ljuspartiema å ena sidan af tafian, skuggorna å
den andra, ser vetenskapen huru i andens verld ej mindre än i
den yttre naturen mörker och dagrar sammansmälta till ett helt,
företeende bilden af en utveckling från lägre till högre, som på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
