Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Bonapartismen och kejsardömet i Frankrike. En studie efter den nyeste franske historieskrifningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen: »Präglad i London år 1804.» Denna ljugande skådepenning,
ett talande intyg om inbilskheten hos honom, som lät slå den, är
allt hvad som återstår af planen till denna expedition. Ännu i
dag finnas exemplar deraf i England, och Lord Stanhope, som
Lanfrey har att tacka för denna uppgift, eger en efterbildning af
medaljen.
Det tredje bandet af vår författares verk går till bildandet af
Rhenförbundet och de för Tyskland ödesdigra slagen vid
Auster-litz och Jena. Angående det förstnämnda yttrar förf. följande:
»Suveränen genom slump, som genom himmelsskriande
våldshandlingar införde sig sjelf i konungames krets, önskade att genom
förbund med legitimiteten så mycket som möjligt dölja sin egenskap
af uppkomling. Napoleon delade i detta fall de simplaste själars
fördomar: han hade blifvit mottaglig för bördens och rangens
»prestige» lika mycket som någonsin en liten kälkborgare under
Vanden régime, och f. d. anhängaren af skräckväldet ordentligen
brann af begär att blifva befryndad med någon af Europas
konungaätter.»
Rhenförbundet blef förspelet till hans förmälning med
erke-hertiginnan Louise af Österrike, hvarigenom han nådde
höjdpunkten af sin ära och magt, till hvilken Lanfrey steg för steg ledsagar
»vårt århundrades hjelte». Vi hafva återgifvit de hufvudsakliga
dragen af hans teckning utaf Napoleons karakter, för att derigenom
visa läsaren, att vi haft skäl för vårt yttrande, att detta historiska
arbete är ett fruktansvärdt slag för bonapartismen. Det afkläder
dess helgon alla hans uppdiktade företräden och stora egenskaper,
och visar oss tydligt de svarta fläckarne i Marengos sol, af hvilken
det franska kejsardömet så gema låter sig belysas.
Det förstås af sig sjelft, att man i Frankrike på mångahanda
sätt protesterat mot detta förfarande, och till och med i Tyskland
finnes det tillräckligt många, som beskärma sig öfver att man gör
den store mannen orätt. Detta händer väl också verkligen här
och der. Men är det ej en nödvändig följd af det Öfverskattande,
hvilket under årtionden kommit honom till del och i hvilket
slutligen måste inträda ett omslag? Denna brytning har måhända ingen
mera påskyndat än Napoleon ID, som genom sitt förherrligande
af farbrodern just framkallat den litterära oppositionen. Hans
bekanta arbete Caesars historia, som hade till medelbart syfte
för-herrligandet af »bonapartismens» ättefader, har blifvit en sporre
för den franska historieskrifningen att äfven för sin del taga den
moderne Cæsars lefhad i skärskådande. Lanfreys bok har haft en
stor och obestridlig verkan: den har väckt till nytt lif den histo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
