- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 3. (Årgång 3. Jan-juni 1870). /
349

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Nytt från Amerika. Af P. A. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

länge varit behandlad nästan som de oskäliga djuren. Mycket
torde vara att deraf lära för dem, som hysa en så ofantlig
betänksamhet i fråga om att lemna politiska rättigheter åt vår
arbetsklass, hvilken likväl står så oändligt högt öfver de fordna
amerikanska slafvame i andlig utveckling. — Vi meddela nedanstående
efter en fransysk källa l).

»Byrån» tog efter kriget initiativet i det stora
civilisations-arbetet; genom dess försorg öppnades talrika undervisningsanstalter
för färgade af alla åldrar. Skulle man tro det? Detta utgjorde
anledning till ett af de förnämsta klagomål som sydlänningarne
riktade mot norden!

Redan förut hade förbundshären på flera ställen, der den varit
lägrad, inrättat skolor for undervisning af de färgade soldater som
den räknade inom sig. Dessa läroanstalter bibehöllos och gjordes
nu tillgängliga för hela den färgade befolkningen. Ännu flere
an-lades genom de välgörande sällskapen i norden. Slutligen
före-togo sig äfven några af de södra staterna, drifna af en ädel täflan,
att inrätta sådana. Byrån uppmuntrade dessa bemödanden och
understödde dem både med råd och dåd; men framförallt vinnläde den
sig om att lifva den frigjorda racens egen håg och handlingskraft.
Den ville framförallt införa bland negreme, jemte sjelfstyrelsen,
äfven sjélfuppfostran, eller en uppfostran genom folket sjelft och
för folket.

Negrerna skickade sig beundransvärdt uti dessa nya
förhållanden. De fattade med en hastighet, som skulle göra heder åt
ett civiliseradt folk, huru vigtigt det var för dem att förvärfva
kunskaper; och man såg dessa menniskor, hos hvilka man endast bordt
vänta den andliga slöhet som förtrycket brukar medföra,
underkasta sig de största offer, för att bidraga till grundläggandet af
skolor. Så inrättade i Texas den färgade befolkningen ensamt
genom sina bemödanden 26 dag- och aftonskolor; äfven i Georgien
var det den färgade befolkningen som tog initiativet i detta
hänseende. Likaledes fann »byrån» mycket understöd i flera andra
stater.

Ingenstädes voro resultaten så anmärkningsvärda som i
Louisiana. Militärmyndigheten hade der i stor skala organiserat den
offentliga undervisningen. Man hade högtidligen förklarat att * *)

I

*) Jonreaux, L’Amérigne actuelle, précedée d’une introdaction par £. Laboulaye.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 5 21:24:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/3/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free