Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Nytt från Amerika. Af P. A. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt och hållet försummad. Med afseende härpå hafva
amerika-narae frångått den grundsats som följts i norden och enligt hvilken
den religiösa och verldsliga undervisningen äro fullkomligt åtskilda.
I fråga om negrerna, som saknade all religiös bildning, fann man
angeläget att införa religionsundervisningen äfven. i de vanliga
skolorna. Hvar och en vet, huru vigtig man i Amerika anser den
religiösa bildningen äfven för den medborgerliga. De olika
sekterna hafva för detta särskilda ändamål gjort stora
ansträngningar; och bredvid de vanliga skolorna växer äfven alltjemt antalet
af söndagsskolor för den religiösa undervisningen. Redan besökas
dessa af omkring 200,000 negrer af alla åldrar.
Sålunda finner man i alla riktningar, huru nordens ande lifvar
den färgade befolkningen i södem, meddelar den sin kraft och
bereder den för en bättre framtid. »Exemplet är nyttigt att
begrunda», säger den franske författaren. »Huru många bönder skulle
man väl finna i Frankrike färdiga till sådana uppoffringar?
Hvar-ifrån denna liknöjdhet och denna tröghet hos en af Europas mest
intelligenta nationer? Skälet är enkelt. I Amerika lär man hvar
och en, att han måste hjelpa sig sjelf; i vårt land menar man att
staten skall göra allt».
Frågar man huru den hvita befolkningen i de gamla
slaf-stateraa betett sig under detta stora civilisationsarbete, så får
menniskovännen icke ett sådant svar han skulle önska. Till och
med de rikes barn måste, att börja med, sakna uppfostran.
Plan-tageägarae ville icke längre, såsom förut, skicka sina bara till
läroverken i norden. För att afhjelpa en så stor olägenhet
före-togo sig åtskilliga af denna klass att egna sig åt undervisningen.
Så t. ex. general Lee’s söner, som, för att bekämpa en inrotad
fördom, icke tvekade att göra sig till skolmästare; och flere unga
män tillhörande de aristokratiska familjerna, följde exemplet. Men
deras bemödanden sträckte sig endast till den hvita befolkningen,
och närmast blott till eliten af denna. Hvad negrernas
undervisning beträffar, så betraktades denna med mycket misstroende. »Hvad
göra nordens emissarier för sina skyddlingar?» frågade de. »De
lära dem att läsa. Det vill säga, de inplanta hos dem den falska
och farliga föreställningen, att lifvets främsta angelägenhet är, icke
arbetet, utan uppfostran. De vända upp och ned på sakernas
naturliga ordning, sättande det främst, som endast har en sekundär
betydelse. Under det negera går i skolan, afstannar jordens
odling och fattigdomen tillväxer med hvarje dag. Dessutom,
hvart-hän syftar denna så beprisade uppfostran? Att ingifva negern
den ärelystnaden att blifva bokhållare eller köpman och att för-
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
