Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Våra nordpolsfärder. Af A. Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänsvunna tidrymder. Sålunda hafva de, genom väl bevarade
af-tryck* af djur och växter, ovederläggligen berättat huruiedes här,
der isen nu herrskar, fordom varit rådande ett tropiskt klimat,
under den första perioden efter det landet höjt sig ur vattnet.
Sedan dess sjönk landet åter ned i hafsdjupet, väldiga kalklager
afsatte sig med karakteristiska växt- och djurformer ur »ett haf
som med likartad, tropisk värme då utbredde sig öfver hela
jordklotet.» Åter tänka vi oss några hundratusen eller millioner år
förflyta, och Spetsbergen visa sig med ett helt annat utseende.
Trias- och Juraperioden hafva inbrutit. Ännu är klimatet tropiskt,
ännu förherrskar hafvet och dess innevånare. Krokodilartade djur
hafva under den tiden vältrat sig vid de stränder, der nu isbergen
gunga. En ny tidrymd har efterträdt denna. Då har ett
tem-pereradt klimat herrskat med barr- och löfskogar, hvaribland
ekar, plataner och lindar med murgrönor slingrande sig omkring
de resliga stammarna. Klimatet har sedan dess blifvit kallare och
kallare och till sist har den nuvarande isperioden inträdt. Hvilket
betydelsefullt bidrag till vår jords historia ligger ej i dessa stenars
berättelser!
De geologiska undersökningarna hafva imellertid äfven ledt till
andra mera rent praktiska resultat. De på Spetsbergen och ännu
mera de på Beeren Eiland undersökta mägtiga stenkolslagren skola
måhända en dag ej blott komma till nytta vid expeditioner med
ånga i polarhafven, utan äfven bearbetas för industriella behof.
Lägga vi nu härtill de fysikaliska undersökningarna af
jordmagnetismen, meteorologiska observationer, iakttagelser öfver
hafsström-mørna, öfver de intressanta hygieniska förhållandena, öfver den
sparsamma förekomsten af förruttnelsebnngande småorganismer
m. m. så finna vi lätt huruiedes naturvetenskapen knappast har
något fält, som under polarfärderna ej blifvit med den framgång
beträdt, att vårt vetande blifvit fördt framåt. En hel litteratur
har af dem framkallats, och den förteckning derå, hvilken såsom
bihang åtföljer berättelsen om 1868 års färd,1 upptager ej mindre
än 59 sjelfständiga arbeten. Flere af våra yngre vetenskapsmän
hafva genom dessa arbeten skaffat sig ett kändt och aktadt namn
i den vetenskapliga verlden, eller ytterligare höjt betydelsen af det
de förut egde. Äfven utländske vetenskapsmän hafva deltagit i
bearbetningen af det kolossala materialet, framför andra Oswald
Heer, hvilken i ofvannämnde broschyr yttrar om den senaste
expeditionen: »Den sattes i verket utan mycket buller och bång, och
vittnar om den stora flit, men äfven om den stora skicklighet och
höga vetenskapliga insigt, med hvilken alla undersökningar blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
