Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Reformsträfvanden i fråga om qvinnans samhällsställning. Af B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erhållit arbete. Anmärkningsvärdt är att universiteten i Oxford
och Cambridge lemna qvinnorna tillfälle att aflägga examina och
att år 1863, omedelbart efter denna tillåtelses meddelande, dervid
universitetet i Cambridge gick i spetsen, 91 qvinliga kandidater
anmälde sig, af hvilka 57 visade sig motsvara de på dem ställda
fordringar. År 1868 bildades en komité, som hade för afsigt att
mellan London och Cambridge upprätta en qvinnohögskola, vid
hvilken af lärare och lärarinnor skulle lemnas undervisning i alla
vid ett universitet förekommande vetenskaper.
Detta sistnämnda förslag har redan funnit sitt förverkligande
i Amerika uti det bekanta Vassar College vid Poughkeepsie i
staten New-York l).
Ett yrke som nu öfverallt fordras af qvinnor för qvinnor,
nämligen läkarens, är i Amerika på god väg att i hvad som rörer
qvinno- och barnsjukdomar helt och hållet öfvergå i qvinliga
händer. Epokgörande var i berörde hänseende systrarnas Elisabeth
och Emelie Blackwell i New-York uppträdande. Lätt var dock
uppgiften icke, i synnerhet för den äldre af dem, Elisabeth. Alla
universiteten afslogo hennes anhållan om tillträde till
undervisningen; slutligen förklarade sig Genfer-universitetet i staten New-York
beredvilligt att upptaga henne bland sina lärjungar. För att äfven
bereda qvinnor praktisk undervisning vid ett sjukhus grundade
man år 1853 i New-York af privata medel ett hospital för qvinnor
och barn, vid hvilket ofVannämnda doktorinnor Blackwell samt
doktorinnan Maria Zakrzewska utöfva sitt yrke. Under år 1865
hafva 3,700 sjuka qvinnor och barn der blifvit intagna och vårdade.
År 1868 uppgick antalet praktiserande qvinliga läkare i Amerika
till 300; i New-York belöpa sig inkomsterna för en och annan af
dessa till 10 å 15,000 dollars. Skötandet af qvinno- och
barnsjukdomar tyckes nu i Amerika likaså sjelfklart böra öfverlåtas
åt qvinliga läkare, som bestridandet af lärarekallet, i synnerhet
inom folkskolan, synes böra öfverlemnas åt qvinliga lärare.
Ur en skolredogörelse från New-York hemta vi följande:
»I en stat, sådan som vår, måste alla barn så att säga
inandas undervisningen med luften, likasom man afgiftsfritt inandas
solljuset; att dertill bereda tillgångar utgör nationens första pligt.»
1 öfverensstämmelse med denna uppfattning använder man i
Amerika särdeles många lärarekrafter, så att ensamt i staten New-York
26,000 lärare meddela undervisning vid offentliga undervisnings- *)
*) Jmfr. appMtsen Qvitmontat och de frigi/na »lafvame» uppfoHran i Amerika i
&de häftet af Framtiden år 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
