Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, Juli - Några betraktelser i anledning af den nyligen inträffade personalförändringen inom statsrådet. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarande samt till slutlig pröfning i kamrarne och
sammanjemk-ning af deras beslut. Erfarenheten har redan vid flera
tillfallen visat, att sådana årender måst lemnas i oafgjordt skick,
och det derpå nedlagda arbetet ar till största delen förloradt, då
sakens vidare behandling måste bero af nya motioner vid
påföljande riksdag. Det synes derföre blifva nödvändigt att en snar
grundlagsändring sker, som på något sätt tillåter ett af utskott
utarbetadt och första gången föredraget betänkande att hvila till
vidare pröfning vid påföljande riksdag.
Vi hafva anmärkt dessa brister i den nya grundlagen
huf-vudsakligen derföre, att de utan svårighet kunna afhjelpas och
att förändringen icke behöfver töma imot några konservativa
betänkligheter. Derimot lemna vi för närvarande åsido flera andra,
ehuru ganska vigtiga anmärkningar, som angå politiska tvistefrågor,
såsom angående valsätt till första och valrätt till andra kammaren,
inskränkningen af distrikteraa för valbarheten till denna kammare,
båda kamrarues likställighet, med mera, hvaruti förändring ofelbart
med tiden kommer att ske, men icke förr än allmänna tänkesättet
uttalat sig mera tydligt och den långsamt mognande öfvertygelsen
hinner utöfva sin verkan derhän, att första kammarens starkt
utpräglade konservatism måste gifva något med sig.
Äfven med de nu anmärkta bristerna i den nya
riksdagsordningen har den medfört en synbart god verkan uti det närmare
förhållande som dels genom de årliga sammanträdena, dels genom
konungens rådgifvares tillträde till kamrarne och rätt att der yttra
sig, inträdt imellan regeringen och representationen; medan likväl
på samma gång andra vigtiga reformfrågor i lagstiftningsväg, som
länge legat och väntat att blifva förlossade ur sin dvala, kommit
att under arbetet med den stora reformen, fortfarande blifva
undanskjutna.
På friherre De Geers efterträdare h. exc. justitie-statsministern
Adlercreutz hvilar imellertid härigenom en tung uppgift. Ett af
hufvudändamålen med sjelfva representationsförändringen och den
mera parlamentariska samverkan mellan regeringens ledamöter
och riksdagen, som derigenom blifvit införd, måste vara att en gång
komma ifrån ord till sak med de problemer, på hvilkas lösning
under den gamla representationens tillvaro arbetats i mer än en
mansålder utan att hafva kommit målet betydligt närmare.
Till närmare hänvisning på några de vigtigaste bland de
reformer, som landet i detta hänseende väntar och behöfver, är det
med nöje och erkänsla vi kunna begagna det biträde som erhålles i
en nyligen utkommen broschyr med titeln: Dechargefrågan vid 1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
