Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, Juli - Några betraktelser i anledning af den nyligen inträffade personalförändringen inom statsrådet. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statsrådens antal skulle ökas med tvänne, eller sammanlagdt
till fem, att jernte vederbörande departementschef utgöra ett
slags regeringsrätt, som utfärdade besluten under kongl majits
sekret, likasom det sker med högsta domstolens utslag, men hvars
medlemmar icke voro skyldige att ansvara for och deltaga uti
departementschefernas rådslag. Det är ej nödigt att här uttala ett
be-stämdt omdöme om, huruvida det vore lämpligt att på sådant sätt
undandraga de konsultativa statsråden deltagandet i de allmänna
frågorna, eller huruvida bördan för departementscheferna genom
denna inrättning blefve lättad i vidare mån, än att de ej behöfde
följa med andra mål än dem som tillhörde deras eget
departement; men det ifrågavarande förslaget ger i alla fall en ny
påminnelse om angelägenheten att ej lemna denna vigtiga reform ur sigte,
och att den är en af dem som måste sättas närmast på
dagordningen, så framt man skall komma ifrån det närvarande förhållandet,
som tillsamman med hvad här ofvan blifvit anmärkt om
riksdagstidens otillräcklighet att moget handlägga de stora frågorna, har
försatt denna gren af lagstiftningen i ett tillstånd gränsande till
oefterrättlighet.
Den andra delen af ifrågavarande afhandling, hvaruti allmänna
omdömet synes oss mera obetingadt kunna instämma äfven i
af-seende på det af broschyrförfattaren föreslagna sättet, afser att
un-danrödja behofvet af de många särskilda komittéerna för
utarbetande af nya lagar och författningar, genom bildandet af en
permanent lag- och författningskommission, bestående af tre i juridiska
och två i statsekonomiska och administrativa värf och ärender för
grundliga teoretiska kunskaper, praktisk erfarenhet, skarpsinne och
stilistisk förmåga kände män, såsom arbetande och aflönade
ledamöter under justitieministerns ordförandeskap, men hvarvid för
slutlig granskning af deras förslag, justitieministern skulle äga att
efter ärendenas beskaffenhet tillkalla, likasom i den gamla
lag-komittéen, dels ledamöter af högsta domstolen, dels andra personer
som kunde meddela upplysningar, med rättighet att låta till
protokollet anteckna sina meningar.
»En tredje reform», säger författaren, »hvarom man talat och
skrifvit i mer än femtio år, är den om domstolarnes förändrade
organisation». Denna del af skriften lemnar till en början en
öfver-sigt af det betänkande som lagkomittéen redan år 1815 afgaf till
kongl. maj:t i detta ämne och som då hade till följd inrättandet
af hofrätten öfver Skåne och Blekinge, samt efter en lång tid,
lagmans- och kämnersrätternas upphörande; han faster vidare
uppmärksamheten på det trängande behofvet att en gång få per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
