Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, Juli - Reformatorer och deras motståndare. Ett blad ur den fria forskningens historia. Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och förlänar genom magten af ett rent andligt medel, ordet, dessa
ting egenskaper som de i sig icke hafva. Äfven såsom bön har
ordet en trollkraft och detta icke endast genom den bedjandes
bergfasta tro, utan genom sjelfva formeln såsom sådan.
Likasom man sålunda genom förbindelsen med den goda ande**
verlden kan beherrska naturens krafter och göra sig till herre
öfver dess lagar, så icke mindre genom de onda andarnes hjelp.
Tron på djefvulens magt, på de onda inflytelser som han och hans
härar utöfva på naturen och menniskoverlden, på en förbindelse, i
hvilken menniskorna kunna träda med honom för att med hans
hjelp beherrska naturens krafter, finna dolda skatter, råda öfver
vind och väder, bedrifva allehanda slags trolldom, är gemensam för
hela medeltiden och en lika väsentlig beståndsdel af dess
verlds-åskådning som dess gudatro.
1 alla dessa drag framträder såsom grundkarakteren i denna
verldsåskådning dualismen mellan ande och natur, den fullständiga
söndringen mellan materia och kraft, kroppsligt och andligt,
jordiskt och himmelskt, Gud och verld. Denna dualism eller, emedan
den från naturen åtskilda anden sättes såsom det enda väsentliga,
denna ensidiga spiritualism är sjelfva grundtanken i medeltidens
tänkande. På den hvilade tro och lif, vetenskap och konst, kyrka
och stat, och striderna mellan kejsare och påfve, mellan den
andliga och veridsliga magten äro endast det praktiska uttrycket af
densamma. Tron vände sig så vidt möjligt var från jorden och
hennes reela intressen i drömmande längtan till himmelen.
Munk-lifvet var idealet. Konsten och vetenskapen voro berättigade endast
så vidt de stodo i kyrkans tjenst. Man studerade retoriken för att
bättre förstå bibelns bildliga talesätt, poesien för att finna det rätta
tonmåttet för kyrkosångerna, dialektiken för att vederlägga kättame,
aritmetiken för att dechiffrera bibelns hemlighetsfulla tal,
geometrien för att få en riktig föreställning om de heliga byggnaderna,
astronomien för att kunna bestämma tidpunkten for kyrkans
högtider. Kyrkan ändtligen, såsom en framställning af den himmelska
staten på jorden var den allena herrskande och berättigade. Staten
med sina borgerliga intressen låg vid hennes fotter.
Dessa tidehvarf, under hvilka den »rättrogna» kyrkan herrskade
med envåldsmagt, var, såsom vi veta, en mörkrets, vidskepelsens,
den sedliga och religiösa förvildningens dystra jernålder. Ljusare
tider grydde för menskligheten först då, när, vid öfvergångsperioden
mellan medeltiden och den nyare tiden, under de stora
upptäckternas tidehvarf, den fria forskningens heroer började sin kamp
mot kyrkans lära. Naturvetenskapens målsmän gingo härvid i spet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
