Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, Juli - Ytterligare rörande kronologien af Jesu lefnad. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter allt detta torde läsaren lätt finna, att den vigt, som af
föregående kronologer åtminstone allt ifrån Scaliger lagts på
kyrkofädernas uppgifter angående Jesu födelseår, saknar allt berättigande,
emedan deras bestämningar bero på snart sagdt idel dogmatiska
och cykliska grunder. För oss återstår alltså endast att uteslutande
hålla oss till de evangeliska berättelserna, hvarvid vi vilja göra
början med Johannes.
Då Jesus hade kommit till löfhyddohögtiden i Jerusalem (7, 2,
10) låter Johannes Judarne säga till honom (8, 57): »Femtio år
hafver du icke ännu, och Abraham hafver du sett?» Att dessa ord
icke varit historiskt yttrade, utan endast af Johannes blifvit lagda
i Judarnas mun, kan med all säkerhet slutas af hvad vi i vår
föregående afhandling uppvisat angående den så sena uppkomsten af
detta evangelium. Men så mycket säkrare innehålla de då ett
uttryck af Johannes’ egen åsigt om Jesu ålder vid ifrågavarande
tillfälle; och att denna åsigt väsentligen skiljer sig från den hos Lucas
framträdande, enligt hvilken det på sin största höjd gkulle kunnat
heta: »Fyratio år hafver du icke ännu o. s. v.», är ganska
uppenbart. Frågan blir nu att om möjligt förklara denna skiljaktighet.
Det är i sig sjelf ingalunda otänkbart, att Johannes, som skrifvit
så sent, kunnat dela den hos kyrkofaderna kort derefter
framträdande uppfattningén af Galaterbrefvets 4, 4 och sålunda fastat
Jesu födelse vid ingången af en ny tidscykel. Härvid möter då en
märkvärdig omständighet. I den nuvarande Judiska kalendern, hvars
uppkomst går tillbaka till de första århundradena af vår
tidräkning, är skottordningen afvikande så väl från den Seleucidiska som
från den 84:åriga kalenderns, och hon öfverensstämmer ej häller,
såsom man hittills trott, med den Metonska eller den Hipparchiska
skottordningen. Den af Judarna recipierade 19-årscykeln har
nämligen skottmånaden förlagd till det 3:dje, 6:te, 8:de, ll:te, 14:de,
17:de och 19:de året, medan i den Seleucidiska 19-årscykeln det
2:dra, 5:te, 8:de, 10:de, 13:de, 16:de och 18:de äro skottår; i
84-års-periodens första oktaeterid det 2:dra, 5:te och 8:de, samt i de
följande fyra 19-årscyklerna likaså som i den Seleucidiska; hos Meton
det l:sta, 3:dje, örte, 9:de, ll:te, 14:de och 17:de; i de
Hipparchiska 19-årscyklerna det 2:dra, 5:te, 7:de, 10:de, 13:de, 15:de och 18:de.
Härmed kombinera vi, att den gamla Christna påskcykel af 19 år,
som af Ideler efter den med all sannolikhet antagna orten för dess
ursprung kallas den Alexandrinska och som utan tvifvel är lånad
från Judarna, har en af sina epoker i år 1 f. C. (Idel. Lehrb. s.
347), hvadan den näst föregående epoken faller i år 20 f. C. Men
detta är samma dr, omkring hvars början det Hcrodianska
temp-IV. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
