Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, Juli - Genmäle till H. M. Melin angående frågorna om Jesu dödsdag och det fjerde evangeliets äkthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märkvärdig är hr M:s naivetet att tro sig kunna göra bruk
af en konklusion utan att behöfva medtaga de premisser, ur bvilka
hon blifvit härledd. Så prisar han det resultat, livartill jag
kommit, att synoptikerna och Johannes sammanstämmande förlägga
Jesu död till 14:de Nisans ljusdag, men märker ej, att detta resultat,
hvad synoptikerna beträffar, uteslutande hvilar på fasthållandet af
den påskordning, som jag ur Josephus uppvisat, och som står i
fullkomlig strid med den efter Jerusalems förstöring införda, hvilken
sistnämnda åter är den enda, om hvilken den så sent skrifvande
Johannes haft kännedom. Redan detta faktum är tillräckligt att
bryta stafven öfver det fjerde evangeliets äkthet. Alldeles
obegriplig förekommer mig den slutkonst, hvarigenom hr M. trott sig
tinna, att jag antagit tvänne samtidigt gällande påskordningar af
lika legalitet då jag tvärtom uttryckligen ock på det bestämdaste
framhållit, att de skilda påskordningama endast successivt kunde
inträda, men ingalunda kunde gälla båda på samma gång.
Antingen har således \lattheus rätt och Johannes orätt, eller ock
tvärtom; och hvilketdera alternativet som är det riktiga, har jag
redan så till öfverflöd bevisat, att hvarje tillägg skulle innebära
ett nedsättande af den tänkande läsarens omdömesförmåga.
Till slut ett ord angående hr M:s äflan att inrangera mig inom
en viss teologisk skola, för att dymedelst kunna likasom göra mig
delaktig i alla denna skolas verkliga eller,förmenta förirringar och
misstag. Rätta förhållandet är, att jag icke tillhör någon annan
skola än mänsklighetens, d. v. s. jag lärer gerna från hvilket håll
som hälst, hvarest jag ser en sanning träda mig till mötes, och
det är mig dervid fullkomligen likgiltigt, hvilken namnsköld
författaren bär, och om han tillhör det ena eller det andra af den
kämpande vetenskapens läger. Men skall man benämnas efter den
skola, åf hvilken man faktiskt fått lära mest, så är det visserligen
uppenbart, att jag långt snarare bör räknas till den förkättrade
Tiibingska än till den ortodoxa, hvilken sistnämnda ju i
århundraden icke annat gjort än oupphörligen idislat sina utnötta och
förnuftsvidriga dogmer, i hvilka numera icke ens ett sken af lif kan
inblåsas. Denna skola, hvars samtliga lyten för öfrigt äro
naturliga följder af hennes egendomliga ståndpunkt, har egentligen blott
ett enda stort hufvudfel: det att vara till. Dock, äfven detta fel
är, skola vi hoppas, icke obotligt.
Karlstad och Eriksberg den 9 Juni 1870.
N. W. Ljungberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
