Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, Juli - Anmälningar - And. Fryxell, Berättelser nr avenaka historien. 39:de delen. Af T—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmälningar.
And. Fryxell: Berättelser ur Svenska historien.
Trettiondenionde delen. Adolf Fredriks regering. Första häftet.
(Stri– den mellan hofvet och frihetspartiet 1761—1768). —
Stockholm, L. J. Hierta 1869.
Hr professor Fryxells skriftställeri är redan vid så många
tillfällen och från så munga sidor betraktadt och bedömdt, att just
intet nytt derom kan vara att säga; och icke just heller behöfva
sägas, så allmänt kända och lästa som fÖrf:s Berättelser ur Svenska
historien äro. 1 ett äro alla ense som härom yttrat sig, att här
kan tillämpas det gamla språket: pectus est quod facit disertum;
af hjertat utgår vältaligheten. Mannen har i alla sina tider haft
hjerta tor fosterlandet, för ungdomen, för ungdomens bildning; och
detta är den rika, aldrig sinande källan tor hans vältalighet, hans
enkla, klara framställningssätt, som öfverallt, der det är sin
ursprungliga art likt, är lika fritt från granlåter, som från sökt
djupsinnighet. Det är ock den alltid rika källan för hans popularitet
som skriftställare; det som gjort honom till den mest lästa af våra
historiska, om ej af alla våra författare.
Om tre ting äro för historieskrifvaren de väsentligaste:
forskningens omfattning och grundlighet, tankens djup och ovald, samt
framställningssättet, så är onekligen det sista i ordningen Fryxells
starkaste sida, eller den för honom mest egendomliga. Man har
anmärkt, att det småningom blifvit mera manligt men mindre för
ungdomen anslående; att i framställningen af Carl XI:a regering
ämnets i sig sjelf mindre lilaktiga beskaffenhet, mängden af siffror
och dylika detaljer, gjort stilen mindre lättläst än annars; men
detta har näppeligen kunnat undvikas. Man har äfveu anmärkt, att
tvisten om aristokratfördömandet inbragte i förf:s framställningssätt
ett hittills främmande ämne, det polemiska; och detta går igen i
slutet af den näst sista af hittills utkomna delar. Man har ock i
några de sista delarne af Fredrik I:s historia velat finna en viss
omständlighet i obetydliga ämnen, i följd af brist på vigtigare.
Gubben blir gammal, tänkte kanske mången, och för tidigt vore
väl icke det. Men att den fruktan kom för tidigt, har just sista
delen visat, der den fordna klara lågan oförändrad brinner och
lyser.
Den mest grundade anmärkning, som plägar göras mot torf:s
framställningssätt, är ämnets fördelning i skilda, ofta strängt skilda
delar. Vid behandling t. ex. af 1680 års händelser, behandlas
för-myndarnes ställande till ansvar, reduktionen, och enväldets
grundläggande hvar för sig, utan tillräckligt afseende på det både ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
