Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, Juli - Anmälningar - And. Fryxell, Berättelser nr avenaka historien. 39:de delen. Af T—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klara, sunda förståndets, som, af storhetens glans ej förbländadt.
ser och framhåller både fel och förtjenster, och der olika partier
eller åsigter funnits, vill göra hvar och en tillbörlig rättvisa, samt
slutligen bedömer trädet efter frukterna. Om en Carl Xll härpå
förlorar något af sitt poetiska hjelteskimmer, Hattpartiet af sin höga
bildnings glans, så vinner nog sanningen derpå. Äfven om Gustaf
III fållas på förhand omdömer, som dock kanske hade kunnat
sparas, tills den egna behandlingen hunnit deröfver sprida nytt
ljus, eller åtminstoue hade de kunnat förläggas till annat tillfälle. —
Om aristokrat-försvaret är redan taladt. Hvar och en har gerna
sin vurm. Tycker man sig en gång hafva gjort ett riktigt
storverk — och såsom ett sådant anser man ofta sjelf livad mången
annan ställer långt tillbaka — så kommer man gerna dertill åter,
när tillfälle erbjudes. Lyckligtvis har denna vurm ej synnerligen
inverkat på framställningens oväld i öfrigt.
Den nu sed nast utkomna 39:de delen af »berättelserna» —
omfattande de sju första åren af Adolf Fredriks regering, med
1751, 52 och 1755, 56 årens riksdagar, den sednare en af de
märkvärdigaste i vår historia — synes oss vara en af de b&de
innehållsrikaste och bäst utarbetade delar at hela arbetet.
Innehållet var här till stor del gifvet, ej blott genom äldre
behandlingar, men framförallt genom andra delen af grefve F. A. von
Fersens under utgifning varande Historiska Skrifter. Men om der
memoirförfattarens mästarehand framstår, är här ej mindre
mästerskap ådagalagt af historieskrifvaren, uti sättet att göra sig till
godo både dessa och mångfaldiga andra upplysningar, och i redigt
och klart sammanhang utveckla tidens intressanta händelser. Detta
hindrar dock ej, att man gerna skulle ha sett så vigtiga händelser
i vissa fall något utförligare framställda; ej heller att man med
längtan kan motse, huru C. G. Malmström skall komma att
behandla denna samma tid. Den har nog många sidor att tåla belysas
från många håll, om den ock numera kan räknas för en af de bättre
kända delar af vår historia. — Att särskildt genomgå de olika
rao-menterna af deuna del af Fryxells berättelser torde vara obehöfligt.
Det är en stor, kanske oersättlig skada, att grefve v. Fersens
skrifter, som spridt så mycket ljus öfver 1756 års händelser, lemna
oss nästan utan nya upplysningar öfver de följande 16 åren. Det
vore ej otänkbart, att en partichef af så hög bildning och så
mycken erfarenhet kunnat framvisa äfven ur denna tid, då Sveriges
parlamentariska statsskick från 1719 gick sin upplösning till mötes,
mycket som mildrat eller beriktigat efterveridens bittra, ofta kanske
skefva omdömen. Om denna tid hade ett stort syndaregister, har
ock den närmaste eftertiden vetat att framhålla det, tills också
den i sin ordning beredde sig ett eftertal, ej af bäsla slag.
Sverige har haft sina parlamentariska tider, sina föregångare
till det statsskick som år 1809 grundades. Och lika litet hos oss
som hos andra folk hafva funnits några språng från ett till ett
annat, utan mellanliggande öfvergång eller återgång; ehuruväl vi
hafva haft omkastningar från en ytterlighet till en annan,
lyckligtvis oftast utan blodiga hämdedåd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
