Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - Frågan om den eviga freden. Af W. Bolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’] ’ • ,
\ 1 -
*■)
K
vervälde. Europa skulle forvandlas till ett samfund af
forbundsstater, deruti en genom gemensamt ombudsmannaval sammansatt
högsta domstol egde att slita alla möjliga tvister mellan staterna ’X
hvilka, for att endast stå uti rent politiska förhållanden till
hvar-andra, samt och synnerligen skulle bevilja frihet åt alla kristliga
bekännelser. Knappt hade dessa lika ädla som vidtomfattande
planer följt sin statskioke upphofsman i grafven, innan det 30-åriga
kriget, spridande nya fasor öfver Europa — som snart derpå
ytterligare hemsöktes af talrika krig i nord, i öster och den nordliga
vestern — lät Frankrike uti Ludvig XIV:s eröfringspolitik omsider
visa sig liksom ett nytt Spanien. Allt det onda, denne monarks
oafbrutna krig hade åsamkat landet, fann abbén vara öfvertygande
nog för att väcka den store Béarnarens planer till lif.
Det kunde nämligen vara tid på, menade abbén, att ändtligen
göra allvar med hvad i fredssluten åsyftas och utlofvas. Hittills
har det endast hållits vapenhvila. Fredsfördragen slutas med det
tysta förbehållet, att öfverenskommelsema må brytas vid lägligt
tillfälle. Förf. frågar, om de i fredstraktatema afsedda och
»garanterade» intressena äro ett intet, och påminner, att man med nya
krig lättsinnigt äfventyrar allt Just här ligger det onda. För
de mellanstater rådande intressen och förhållanden erfordras
påtagligen en liknande institution, som den der i privatlifvet tryggar
person, egendom m. m. Slutsumman af ett krig är, om icke det
ådrager förluster, vanligen lika med noll, så framt alla öfver den
motsvarande situationen bestämmande omständigheter tagas i
betraktande. Uppenbarligen behöfves det en ändring till ömsesidig
säkerhet af enhvars gifna intressen. Sakförhållandenas senaste
tillstånd må vara det bestämmande och de allrasist gjorda
öfverens-kommelserna (freden i Utrecht) blifva det bestämmande. Till
åstadkommande häraf föreslås organiserandet af en statskonfederation
med gemensam — dock betydligen minskad — härsmagt,
gemensam förbundsförvaltning och en till bestridande af hvartdera
be-hofvet gemensam beskattning. Den genom valda ombud
sammansatta forbundsforvaltningen har högsta afgörande, af röstpluralitet
betingad rätt och exekutionsmagt Öfver dem, som vägra
efterkomma de af forbundsregeringen fastställda besluten. Härigenom
anser förf. freden vara ovilkorligen gifven, i det att ingen enskild •)
•) Huset Habsburg skulle inskränkas till Spanien, Frankrike och England bibehålla
sina dåvarande områden, och utom dessa skulle finnas innu 3 arfri-en: Danmark,
Sverige och Lombardiet. För öfrigt skulle det blifva 5 \ alriken (Tyskland, Böhmen,
Polen, Ungern och påfvedömet med Neapel) samt 4 republiker (Schweiz, Holland med
Belgien, Italien och Venetien).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
