Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - De nyaste forskningarna rörande den skandinaviska odlingens ursprung. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjensten att ha uppfunnit denna indelning, hvilken han anser ha varit
kand åtminstone nitton århundraden, innan de på densamma
grundade sina systemer, alldenstund Lucretius, som lefde i århundradet
fore Kristus, i »De renm natura» säger, att de första vapnen varit
stenar och stockar, att man sedermera lärde känna bronsens och
jernets kraft, och att bronsens begagnande föregått jernets. Äfven
erinrar han om att Magn. Bruzelius i sina AntiquUa&es boreales
uttryckligen nämnt stenåldern, och att Geijer i Svenska folkets
historia yttrar: »Vapnen och vikingaflottorna visa jernets tidiga
bruk; än äldre äro vapen af koppar eller en med koppar blandad
metall; de äldsta äro af sten». Sanningen häraf kan ej bestridas.
Men hvad Thomsen uträttat är i alla fall högst betydligt Han
är den förste, som ordnat ett stort antiqvariskt museum efter
denna gamla, men föga uppmärksammade teori, han har lemnat
beskrifhing och nomenklatur på talrika slag af sten- och
metall-saker från hednatiden, och han har sjelfständigt och ytterst
skarpsinnigt förklarat de olika vapnens och redskapens ändamål och
sättet för deras användande. Före hans uppträdande funnos i
Danmark inga arkeologer utan blott samlare, men nu är den
förhistoriska fornforskningen en af de vetenskaper, som idkas med
mest framgång i detta vårt brödraland, och alla dess idkare äro
att anse såsom hans lärjungar, om de än, såsom naturligt är, i
särakilta fall kommit till nya resultat, hvilka strida mot den
vägbrytande mästarens uppfattning.
Thomsen, som år 1831 gifvit antydningar om sitt system,
angående hvilket han dock ej tycks ha kommit till full klarhet, uti
en för allmogen beräknad och af Oldskriftselskabet utgifven liten
ströskrift, utvecklade närmare och bestämdare sin uppfattning af
stenåldern och de till densamma hörande fornsakerna uti en i
Nordisk Tidskrift for Oldkyndighed år 1833 införd afhandling
benämnd: »Kortfattet Udsigt over nordiske Steen-Oldsager fra den
hedenske Tid med kobberstukne Afbildninger». Den innehåller
en systematiskt ordnad beskrifhing och en väl vald nomenklatur
på de slag af stensaker, som han lärt känna, visar huru och för
hvilket ändamål hvarje särskilt af dem användts, utgående från
den satsen, att stenredskapen allmänt begagnades i Danmark under
den äldsta tiden, emedan metaller då ej voro bekanta. Han säger
sjelf, att denna skrift blott är ett »foreløbigt» försök, som icke
uttömmer ämnet, men blott anger dess konturer, att det skall
närmare utvecklas i ett större arbete, för hvars utarbetande
erfordras vidgad erfarenhet och upplysande bidrag från flera
samlingar, samt att han nu blott gifvit en sammanträngd beskrifhing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
