Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - De nyaste forskningarna rörande den skandinaviska odlingens ursprung. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saxar, celter och pålstafvar af brons och jern, sylar och nålar af
hrons samt verktyg för förfärdigande af fisknät utaf ben. Efter
dessa kategorier följer husgerådssakernas, nämligen dryckeskärl,
dels af horn, dels af glas och dels af guld, hvilka alla äro mycket
sällsynta, bägare och pokaler af glas och af silfver, metallstycken,
som utgöra rester af de hålar, hvari dryckesvarorna förekommit,
då träet, som utgjorde den andra beståndsdelen, ruttnat bort, vaser,
skålar och andra kärl af brons, silfver och ben, nycklar vanligen
af brons, skedar af brons, silfver och ben, gafflar af ben, våg*
skålar af en blandning utaf koppar och zink samt vigtlod af med
koppar öfverdraget jern och af bly. Slutligen nämnas åtskilliga
andra föremål, såsom schackbrickor, tärningar af ben, stycken af
musikaliska instrumenter och saker, hvilkas bestämmelse man ej
känner.
Med någon undran finner man, att Thomsen väl särskilt
redogjort för stensakerna, men icke indelat metallsakema efter de
perioder, han ansåg dem ha tillhört, utan efter deras bestämmelse och
till och med låtit, de saker af ben och af trä, som tillhöra
stenåldern, förekomma bland dem, då han dock genom denna i många
afseenden ypperliga skrift ville förskaffa erkännande och insteg åt
dm teori, han antagit Måhända berodde detta dels på en böjelse
för medgifvande åt det häfdvunna betraktelsesättet, som stundom
anträffas hos förkämparna för nya idéer, och dels på den brist
på vetenskaplig underbyggnad, som obestridligen fans hos den
store fomforskaren. Det blef hans efterföljare förbehållet att med
större följdriktighet än han sjelf fullfölja hans system.
Först sedan han meddelat den öfversigt af fornlemningarna,
för hvilken vi här redogjort i all korthet, framställer han sin
period-teori. Såsom stenåldern betecknar han den tidsålder, då
vapen och redskaper voro af sten, trä och ben, och då man föga
eller alldeles icke kände metallen. Det synes honom otvifvelaktigt,
att denna period i Danmark varit den äldsta, äfvensom att landets
innebyggare haft likhet med (varit?) vildar. Vidare framhåller han
såsom helt naturligt, att man i hvaije trakt användt de stenarter,
hvarpå der varit tillgång, och att således flinta begagnats mest i
Danmark, men att i de delar af Sverge och Norge, der detta slags
sten icke fans, man begagnat andra, hvilket stundom inverkade på
formen. Af den omständigheten, att stensaker alldeles icke
förekomma i det nordligaste Sverge och Norge, slutar han, att dessa
trakter på den ifrågavarande tiden varit obebodda. Han håller
före, att de stora stengrafkamrama uppförts »henimod» den tiden,
då de första metallerna började komma i bruk, samt att man i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
