Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - Våra folkmöten. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med denna sista siffra vore det behörigt att jemföra antalet
val-berättigade, för att pä den jemförelsen grunda ett omdöme om
den politiska rösträttens n. v. utsträckning. De som yrka s. k.
•allmän valrätt», anse ju ej för onödiga vissa qvalifikationer, som
alla författningar af hvilken färg som helst ungefär på samma
satt uppställa, och genom hvilka personer uteslutas, som blifvit
stälda under förmynderskap, som till borgenärer afträdt sin
egendom, som dömts för vanfrejdande brott, som njuta fattigunderstöd
o. s. v. Detta ytterligare afdrag från den siffra, som angifver den
manliga befolkningen öfver 21 år, torde val uppgå till mellan ett
och två hundratusental. Äfvenledes kan erinras, att för
jemförelsen mellan de valberättigade och folkmängden ej rätteligen bör
användas den senares faktiska belopp det år, då valet eger rum,
otan den något äldre — normalt äfven lägre —
folkmängdsbe-rakning, som ligger till grund för valrätten. Förutsatt att med
iakttagande af dessa behöriga inskränkningar ändock skulle
återstå öfver niohundratusen personer, som genom införande af allmän
Talrätt blefve till deltagande i riksdagsmannaval berättigade —
hvilket dock torde vara en alltför hög siffra — så förblifver i alla
fall påståendet om de »orepresenterade fem sjettedelarne»
öfver-drifvet och förvillande. Antalet valberättigade, när de första valen
efter nya riksdagsordningens antagande förrättades, är om ej med
foll säkerhet, så likväl med en för vårt ändamål tillfyllestgörande
noggranhet beräknadt i statistiska byråns »Redogörelse öfver de
för 1867 års riksdag hållna elektors- och riksdagsmannaval» (Stat
Tidskrift, XVIII). De valberättigade 1866 skulle ha utgjort
206,960 på landsbygden och 27,303 i städerna, tillsammans 234,263
— en summa, som dock med hänsyn till uppgifternas
ofullständighet tål att något höjas. Mellan denna summa och det ofvan
tillnärmelsevis antydda antalet enligt »allmän valrätt» röstegande
svenske medborgare vore jemförelsen att anställa, och de »fem
sjettedelarne» hopkrympa då ej så obetydligt. Bevisningskraften i
en sådan jemförelse skulle helt visst ingenting förlora derigenom,
att man underlåter att »skära till i växten» 1).
*) En jemförelse med de faktiska förhållandena i Danmark, hvilket land af
peti-tioaärerne åberopas, torde ej vara nr vagen. På en befolkning af 1,724,000 personer,
enligt 1860 års folkräkning, hade vårt sydliga naborike år 1861 något öfver 236,000
vid val till folketinget röstberättigade. F. n. beräknas folkmängden till mer än
1,770,000 och antalet väljare till närmare 250,000. Följaktligen eger ej fullt en
tjmdedel af danska »folket» politisk rösträtt, ehuru Juni-grundlagen, som bekant, i
detta afseende är en af de mest demokratiska författningar: äfven tjenstehjon äro
röstberättigade, när de ha »egen hosstand.» Visserligen är det sannt, såsom ock i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
