Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, September - Religiösa stridsfrågor i nutiden. I. Af Carl von Bergen - 2. Blick på missionsväseodet i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geschichte (Leipzig 1861) afhandlar ämnet Die christliche Mission
und die Weltstaaten. Efter att hafva framhållit nödvändigheten
af att missionärerna, för att kunna något uträtta, göra sig
förtrogna med de hedniska folkens verldsåskådning, yttrar Neumann:
»Kineser, japaneser och alla buddhaistiska folk äro redan i
besittning af kristendomens rent menskliga moralprincip, grundsatsen
om alla tänkande väsendens jemlikhet Andra svårigheter äro att
öfvervinna hos dessa nationer. Kineser och japaneser äro helt
och hållet rationelt tänkande menniskor. Om religiös
ofördragsamhet, om kristen och mohamedansk förföljelselusta finnes
knappast ett begrepp hos buddhaisterna eller hos de kinesiska folken.
Man måste tala till dessa folks förstånd. Men nu befinna sig de
kristna dogmerna i fullständig motsägelse med dessa talrika
folkslags hela tänkesätt. Endast genom en grundlig skolundervisning
i våra vetenskaper samt genom införandet bland dem af europeiska
konster och uppfinningar kan man åvägabringa varaktiga resultat»
(a. st. sid. 453).
Det säger sig sjelft att inrättningar, hvilka, såsom
missions-anstalterna i allmänhet, framträda med bullrande anspråk på
offentligt erkännande och understöd, förr eller senare måste finna
sin verksamhet gjord till föremål för en allvarlig granskning.
Så har äfven inträffat. Den starka oviljan öfver missionärernas
okloka sätt att sköta sitt värf fick ett uttryck i ett arbete af den
frisinnade schweizer-teologen Langhans, Tietismus und
Christen-thum im Spiegel der åussern Mission (1864), hvilket på sin tid
väckte stort uppseende i utlandet*). 1 sin Uandbuch der neuesten
Kirchengeschichte (Zweite Aufiage, 1868) skildrar professor Nippold
i Heidelberg på följande sätt den i de bildade kretsame rådande
polemiska stämningen mot missionsväsendet, hvaraf Langhan s’
arbete blef en frukt:
»Man tillvitade missionssakens ledare ej blott andligt högmod
och ett högfärdigt lefverne, utan äfven egentlig hersklystnad.
Man fann det skrytsamma prålandet med det pågående arbetet ej
vara befogadt, och i synnerhet kände man sig långt ifrån
tillfreds-stäld genom det stora afståndet mellan missionsbladens berättelser
och hvad som verkligen blifvit uträttadt. Men fastän till och med
en af missionens egna målsmän, Graul, klagade öfver
missions-berättelsernas mångfaldiga osanningar, hvilka han förklarade ur ej
mindre än fyra orsaker (brist på bildning, brist på andlig nykter-
’) Eo utförlig redogörelse för nämdtt arbetes innehåll har för några år sedan
varit synlig i svenska Aftonbladet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
