Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, September - Religiösa stridsfrågor i nutiden. I. Af Carl von Bergen - 3. Kampen mellan österländsk och vesterländsk odling i Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett noggrannare studium af källskrifterna. Ej nöjde med att värja
sig mot de främmande lärarne, söka de äfven gå anfallsvis till
väga. Be hinduiske apologeterne förstå ganska väl att begagna
sig af Yoltaires och hans filosofiska samtidas skrifter såsom vapen
mot den europeiska konfessionalismeu. Hvarje mera betydande
exegetiskt och religionsvetenskapligt arbete, som utgifves i England
eller Frankrike, banar sig väg öfver hafvet och läses med
begärlighet af brahma-prester och lärde djupt inne uti Hindostan.
Colensos och Renans namn äro lika allmänt kända i Benares’
ba-zarer, som i Oxford och Paris. Den ortodoxe missionären tror
sig endast skola få att strida mot Vichnu-dyrkan eller
bud-dhaismen, men finner till sin stora öfverraskning, att man
bekämpar honom med inkast lånade ur JEssays and Reviews och ur Vie
de Jésus.
En författare i Revue des deux Mandes, som nyligen lemnat
en framställning af det indo-britanniska väldets senaste
tioårs-historia, yttrar följande angående kristendomens framtid bland
hinduerna och dermed i samband stående frågor:
»Det hinduiska samhället är på väg att undergå en djup
förändring, som kommer att beröra menniskonaturens innerligaste
och kraftigast befallande känsla: den religiösa. Det är de former,
som denna känsla antager, eller snarare, som presterna gifva åt
henne, eller med andra ord, det är religionerna som bestämma
sedernas beskaffenhet och som frambringa odlingen. Deras
inflytande på menniskan är oberäkneligt; det är de som upphöja eller
förnedra henne, förlama eller utveckla hennes förstånd. Vid sin
uppkomst var brahmaismen ingenting annat än en deism, hvars
religiösa kult var enkel och förnuftig. Här är ej stället att
be-sknfva huru denna religion sedermera ombildades, på hvad sätt
hon förstörde anlagen till framåtskridande genom kastindelningen,
insnärjde sina bekännare i ett nät af vidskepliga och dåraktiga
religiösa bruk, ja till och med bidrog att hålla dem i ett
kroppsligt svaghetstillstånd, i det att hon ej tillät dem begagna sig af
de slags födoämnen, hvilka företrädesvis främja kroppens helsa
och styrka. Men ju mera en religion sträcker sitt inflytande till
lifvets hvardagliga enskildheter, desto innerligare ansluter sig
menniskan till henne, känner sig lefva endast genom henne, och ryckes
då religionen undan från en sådan menniska, blir det tomrum, som
derigenom uppstår, för henne outhärdligt. Också är hinduens
till-gifvenhet för sin religion af allra djupaste slag. Håndterlig,
med-görlig i en förvånande grad, reser han sig till motstånd först då,
när man angriper honom från denna sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
