Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, September - Religiösa stridsfrågor i nutiden. I. Af Carl von Bergen - 3. Kampen mellan österländsk och vesterländsk odling i Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hinduerna af de högre klasserna kunna läsa och skrifva. De
begagna sig af pressen för att sprida sina åsigter. Antalet af
dagliga tidningar och veckoskrifter på folkspråken ökas
oupphörligt. 1
Associationer af alla slag bildas ständigt bland infödingarne.
Dessa föreningar hålla regelbundna sammankomster, vid hvilka
afhandlas en mängd olika frågor, men i synnerhet politiskt
ekonomiska. Under sammankomsterna iakttages den fullständigaste
ordning. Talarne vända sig till ordföranden, deras föredrag
upptecknas af sekreteraren och offentliggöras ofta genom pressen.
Visserligen har den i fråga varande rörelsen ännu ej hunnit tränga
ned på djupet af det hinduiska samhället, men man kan vara
öfvertygad om, att då så omsider skett, då hinduerna genom
bekantskapen med den europeiska odlingen vunnit klart medvetande
om sin egen betydelse, skola de ej längre qvarstanna i en
ställning, som är ett stort folk föga värdig, icke fördraga det ok, som
blifvit dem pålagdt af en liten hop utländingar, hvilka
vinningslystnaden fort till deras fädernesland. De äro ej okunnige om
att alla de förbättringar, hvarmed engelsmännen begåfva deras
land, endast åsyfta att derstädes desto stadigare befästa det
bri-tiska väldet. Också hålla de sig alltjemt på afstånd från sina
herrar. Utom vid de officiela sammanträdena, eger ingen beröring
rum mellan de båda nationerna. Hinduernas
sjelfständighetsför-klaring kan länge ännu låta vänta på sig, men den förestår dock,
och den dag skall komma, då England skall se huru uti Indien
plötsligt reser sig en stor nation, besluten att vara herre i
sitt hus»’).
Många af de frågor, som i det föregående endast kunnat
flyktigt vidröras, äro af den betydelse för vårt ämne, att vi i en
följande uppsats skola återkomma till en något utförligare skildring
af kulturförhållandena och den religiösa ställningen uti Indien.
Cakl von Bebgen.
*) Jmfr. appsaUeo L’Empire Indo-bntannique sons le gowemetnent de la rdne
depms 1859, par M. C. Caillatte, i Revne des deux Afondes d. 15 Jali 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>