Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, September - Herr von Bismarck och borussianismen. 1. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8urgenterna hade nu lika litet, som år 1831, för afsigt att indraga
de preussisk- eller österrikisk-polska landsdelarne i rörelsen, såsom
ock Englands sändebud i Wien och Berlin ännu vid nämda
tidpunkt försäkra i sina depescher till London, och såsom för öfrigt
resningens hela förlopp nogsamt bevisat. Icke dess mindre hade
Bismarck samlat ej mindre än tre armékårer vid polska gränsen,
han så godt som påtvang ryska regeringen sin hjelp, och detta
med stor ostentation, liksom han ock var lika angelägen att låta
hela verlden veta, att en konvention med Ryssland existerade, som
att förhemliga dess innehåll. Man berättade vid denna tid i tyska
blad om ett märkligt samtal mellan Bismarck och deputerade
kammarens vicepresident hr Behrend ’): Bismarck beklagade, att
den »oförståndiga» oppositionen vållade honom bryderier i den
polska irågan; hon kunde lösas på två sätt, antingen så att man
i förening med Ryssland raskt qväfde resningen, eller ock så, att
man läte förhållandena utveckla sig och förvärras, väntade till
ryssarne vore jagade ur Polen, hvarpå man borde skynda att taga
det i besittning för Preussens räkning — på tre är kunde det
germaniseras. Ryssarne vore utledsna vid Polen, det hade kejsar
Alexander sjelf försäkrat Bismarck. Man skulle också kunna vinna
polackarne genom att åvägabringa en personal-union o. s. v. —
Likaledes vet man att, liksom Bismarck gjorde allt hvad han
förmådde för att i den mest ogynsamma dager framställa ryssarnes
förmåga och utsigter att på egen hand reda sig mot
insurrektio-nen, så sökte äfven hans agenter ännu i början af 1864 öfvertala
polackarne att vända sig till Berlin och söka preussisk bemedling.
Att han i och med alla dessa manövrer sökte ett uppslag till
betydande förändringar i öster, kan ej betviflas. Också ha dylika planer
sedermera ganska öppet och obesväradt afhandlats i den tyska
pressen. Den ofvan nämnde E. Kattner påstod år 1868, att aftalen mellan
Preussen och Ryssland, för ett eventuelt krig mot Österrike och en ny
polsk delning, redan då fortskridit ganska långt. Man bör härvid
påminna sig, dels att 1859 och 1866 årens krig nödgat Österrike till
en inre politisk systemförändring, som åtminstone innebär ett helt
annat förfarande, än förut, mot monarkiens slaviska element,
och som kanske till slut nödtvunget skall sluta med en federation,
dels att sammanhållningen mellan de tre makter, som i förra
århundradet delade Polen, numera är bruten. Österrike har utträdt
ur denna förbindelse, betraktar sig ej längre såsom solidariskt 1
1) Julian Klaczko: Deux négociations de la diplomatie européenne. Hr Behrend
har ej veterligen förnekat riktigheten af denna berätteUe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
