Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, September - Sägnen om Sigurd Fåfnesbane och sägnens uttydare. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sägnen om Sigurd Fåfnesbane och
sägnens uttydare.
i.
Under inflytelsen af skilda tiders åskådningssätt har äfven
kritiken ändrat synpunkten, hvarur hon betraktat forntidens sång och
saga, och derefter har hon för hvarje gång funnit olika
förklaringar på såväl deras innehåll som uppkomst Allt efter som en mera
filosofisk eller mera exakt uppfattning varit rådande hos lärdomen
öfverhufvud, hafva spörj små! en om rätta arten af dessa genljud
från urminnes tid fått en lösning, som för gången tycktes vara
definitiv eller åtminstone företagen i den rätta riktningen, men som
efteråt visat sig i hästa fall endast hafva lyft en liten flik af den
alltjemt qvarhängande förlåten. Det ena systemet var visserligen
djupsinnigt, idéfullt, anslående for tanke och känsla, men
hand-terade sägnens data något for lätt och fritt; ett annat ville gifva en
natur- och sakenligare förklaring, men hade svårt att finna fotfäste
i den verkliga historien. Det bör i alla fall icke förbises vid denna
omvexling i förklaringssätten, att ofta nog en verklig vinning af
forskningsmödan blifvit i behåll och gått att öka fonderna af vår
insigt i fornålderns tanke- och handlingssätt.
Medan naturfilosofien var herskande och i en eller annan form
bestämde för forskningen dess synpunkt, var det vanliga att icke
blott i mytens, men ock i hjeltesångens gestalter skåda
personifikationer af naturmakter och naturåskådningar, hvilka fästat sig
i folkens barnsligt lifliga fantasi och der förkroppsligats. Den
ut-tydning af sägnen om Sigurd Fåfnesbane, som grundade sig på en
sådan uppfattning, var onekligen ett steg framåt från de
äfven-tyrliga hypoteser, hvilka uppgjordes ännu i böljan af detta
århundrade. Man kände ur merovingernes historia striden mellan
tvenne grymma, svekfulla drottningar, af hvilka äfven den ena har
namnet Brunehild, och då dertill kom att hennes gemål, den
austra-siske konungen, hette Siegbert, medan burgundemes konung vid
samma tid hette Guntram, erfordrades icke mer för att man, med
förbiseende af de väsentligaste olikheter, medelst lätta språng
iv. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
