Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, Oktober - Politiska betraktelser. 4. Om regering och statsförvaltning, samt om konungamakt och ministerstyrelse. Af —T— - Hans Järta och Carl XII. Af Rudolf Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänkesättet) framgent göra sig gällande till förmån för monarkien.
Fara värdt är att de som företrädesvis kalla sig monarkiens
anhängare, och i främsta rummet monarkerna sjelfra, icke skola förstå
hvaruti monarkiens sanna styrka ligger, utan skola anse den roll,
som här anvisats monarken, — att icke vara regeringen sjelf, men
regeringens regulator, — såsom alltför ringa. Erfarenheten skall
imellertid helt säkert lära dem, att ju mer de följa de grundsatser,
här blifvit framstälda, desto säkrare skola de befästa det
monarkiska regeringssättet; men att ju mer de äflas att beträda en motsatt
bana, desto mer skola de undergräfva detta regeringssätts
grundvalar. Någon högre och vigtigare eller ansvarsfullare funktion, än
den här åt monarken anvisade, kan sannerligen icke finnas i
samhället; och gagnande verksamhet eller gagnande inflytande i
mång-handa riktningar dessutom hindras ej af den offentliga
representationen, utan kan tvärtom just befordras af denna. För öfrigt bör
monarken kunna vara nöjd med en ställning, som ger ett
fullkomligt personligt oberoende af de politiska vexlingama, och som
just i följd deraf icke kan annat än medföra den högsta vördnad
af alla. Utan tvifvel beror monarkiens framtid af monarkernas
egen vishet och återhållsamhet just i det afseende hvarom här
varit fråga.
—T—
Hans Järta och Carl Xn.
Vi hafva här sammanstält tvänne namn, tiUhöriga skilda
tidehvarf och, som det synes, utan sammanhang med hyarandra.
Det ena tillhör en verldskunnig svensk konung och hjelte, det
andra en utmärkt svensk medborgare, statsman, lärd och
skriftställare. Hvarföre vi länkat desse män tillsamman, skall af det
följande blifva klart. Vi vilja skingra en ej längesedan offentligen
uttalad villfarelse, förjaga en glömska och gifva hvar man sitt.
Vi tro oss ej kunna göra det utan att teckna några drag af de
båda männens stora och ädla fosterländska personligheter. Sällsynt
rikt begåfvade, voro de både handlingens och tankens män. Den
ene har länge synts vara blott det förra och detta någon gång
tanklöst. Att detta inneburit ett af omständigheterna framkalladt
och till våra dagar bibehållet sken, har den andre först upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
