- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
336

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, Oktober - De senaste årens undersökningar om hafsfaunans gräns mot djupet. Af F. Smitt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

många sådana exempel, huru uppmärksamheten på det lilla och
enskilda ledt tanken till de vigtigaste frågor af intresse för hvar
och en, som vill känna lifvets historia på jorden. Också har
vetenskapen under de senare tiderna med största ifver vändt sig deråt
Hvad hon vunnit på ett af sina forskningsfält, på hafvets botten
och i dess afgrunder, gå vi här att i största korthet berätta. För
en svensk allmänhet må det väl vara kärt att höra, huru Sverige
här med heder gått i vetenskapens tjenst, tack vare den
frikostighet både regering och folk isynnerhet under det sista årtiondet
visat, då det gälde anskaffandet af medel till dessa
undersökningar.

Det är ingalunda en lätt sak att skaffa sig en fullständig bild
af hafvets djurlif; och om man tänker på beskaffenheten af våra
fångstredskap, kan det snarare väcka förvåning, att dessa kunnat
upphemta så mycket. Ty snart sagdt blindt och på måfå låta vi
håfvarna och skraporna vandra der nere; och stundom gå de väl
förgäfves, men ofta lemna de en fångst, som häntyder på en
rikedom af lif långt mera storartad, än hvad landet kan bjuda. Så
har det ock varit vetenskapen möjligt att göra kännedomen om
hafsfaunan jemförlig med den om landfaunan och fålla lika
tillförlitliga omdömen om den förra.

I hafvet som på landet vexla lifvets former och deras öde:
blomman är bunden vid den jordart, som är henne tjenlig, fjäriln
svärmar kring de blommor, som gifva honom sin näring; så välja
djuren äfven i hafvets djup sina bostäder eller svärma omkring,
der bottnen och vattnet passa väl för deras behof. Det är
behof-vets lagar, som i första hand styra utbredningen af lifvets former
allt från himlens rymder ned i oceanens afgrunder; och der
be-hofvet ej tillfredsställes, modereras eller tillintetgöres, förer det
förr eller senare till död eller utflyttning. Ur denna allmänna lag
måste äfven hafsfaunans rikedom och utseende till största delen
förklaras; men der behofven ej alltid stå tydliga att förklara, söka
vi orsaken till faunornas olikheter och gemensamheten uti de
förhållanden, hvilka behofvet tvingat de i fråga varande formerna att
uppsöka. Dock förklarar ej behofvet allt: en ännu vigtigare faktor
för formens bestämmande och den derpå beroende beskaffenheten
af en fauna är lifvets egen utveckling, sådan den gått från den
ena formen till den andra. Den filosofiska betraktelsen har att
ställa denna faktor främst: först i formernas genealogi finner
vetenskapen sitt system och betydelsen af formvexlingen i naturen,
sådan denna uppstått genom vexlande förhållandens olika inverkan
på utvecklingen; — men först i våra dagar har denna fråga börjat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 8 16:11:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free