Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, Oktober - Anmälningar - Kriget oeh borossianismens »sånger i pansar». Af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mareks bedyranden, har numera hunnit beriktiga sin åsigt om
hans och Preussens föregifna oskuld, och utom »det stora
fäderneslandets» tidningsverld höja sig endast mycket enstaka och mycket
oskadliga stämmor till försvar för det politiska tartuferiets
statskonst, uti hvilken — allt under fromma miner och andäktiga
bönesuckar till »härarnes Gud» — »förtrycket nämns försvar och rätt
är det som lyckas» (Tegnér). Nu, d& Frankrikes arméer ligga
ned-mejade å slagfälten eller bortförts i fångenskap, då fästningarnas
murar äro p& väg att instörta för de preussiska förstörelseredskapen
och de jublande tyBka krigsknektarne rusta sig till att rikta
jätte-mörsarne och nitroglycerinbomberna mot sjelfva Paris — nu
för-sigg&r en anmärkningsvärd förändring hos de segerdruckne
målsmännen för Preussens »civilisatorische Beruf», som mena sig blott
behöfva sträcka ut handen, för att gripa det efterlängtade bytet.
Det är nu ej längre fråga om endast det egna fosterlandets försvar
eller tryggande mot framtida angrepp; kriget har från tysk sida
med hvaije ny framgång allt bestämdare tagit karakteren af ett
eröfringskrig; man skulle nästan kunna säga: ett utrotningskrig —
så sjudande och hänsynslös är den hämdlystnad, den rofgirighet
segervinnarne lägga i dagen gent imot »Tysklands gamla arffiende.»
Frankrike måste grundligt och skoningslöst tuktas, förödmjukas,
bräckas i sin styrkas rot en gång för alla. Detta genomförderfvade
land, detta moderna Babylon med dess »cancanerande
demi-monde-kultur» — så skräns i tusen stäm mig korus tyska litteratörer och
tidningsskrifvare — får ej längre stå i vägen för den germaniska
kulturens triumftåg kring jorden l). Likasom hebreerfolket i forna
tider trodde sig ha erhållit särskild fullmakt af Herren Zebaoth
att förgöra allt lefvande i »det land som Gud dem gifvit hade»,
på det att genom de orenes utrotande plats måtte beredas åt det
Gudi täckliga folket, så ungefär föreställer sig den äkta ur-tyska
egenkärleken, efter hvad det tyckes, det pågående härnadstågets
egentliga uppgift. Något dylikt framskymtar tydligt nog i de
tyska tidningarnas med synbart välbehag upprepade försäkran, att
kriget mot Frankrike är från Tysklands sida »ett korståg, ett heligt
krig» samt af deras idkeliga inskärpande hos sina läsare, att Gud
förlänat tyskarne seger på grund af deras högre dygd, deras
»krist-ligt-sedliga» förträfflighet* 2). »Den Demttthigen giebt Gott Erfolg!»
*) Till och med en st fremstående och eljest nyktert pröfvande skriftställare som
litteraturhistorikern Julian Schmidt har funnit tidpunkten lämplig att utfärda ett
fejde-bref mot den samtida franska litteraturen och bildningen, hvilken han nti en i den
berlinske NaUonal-ZeUung införd artikelserie stämplar såsom en den krassa osedlighetens,
»lögnens och frasens knltnr». Till yttermera visso har hr Schmidt utrustat aina
uppsatser med den betydelsefulla öfverskriften: Wider den Cancan.
2) En vedervärdig profbit på den fräcka jesuitism, som rymmes inom den
nuvarande knngl. preussiska statskyrkokristendomen, finnes att läsa uti en i Aftonbladet for
d. 10 Sept. meddelad öfversåttning af en uppsats ur Kriegs-Zeitung med anledning af
franske kejsarens tillfångatagande. Det preussiska militärbladet ondgöres öfver att den
fångne monarken blifvit behandlad i någon öfverensstämmelse med sin officiela rang
och inlåter sig i en makalös tolkning af det kristna kärleksbudet: du skall älska din
nästa såsom dig sjelf! for att bevisa att mot fransmännen bör göras gällande endast
och allenast »sträng kristlig rättvisa.» »Den tyske konungens kristliga d. v. s. efter dan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
