Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, November - Ett blad ur Sveriges äldsta kulturhistoria. Af Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige funna fornsakerna frän den tiden är gjord inom landet
eller åtminstone inom Skandinavien. Bevisen derfor föreligga
numera i mängd.
De flesta af dessa saker äro gjutna; nu har man i Sverige
funnit flera till denna tid hörande gjutformar för celter, sågar och
knifvar. Emedan dessa formar äro af sten, hafva de naturligtvis
icke kunnat ega något värde för ett folk som ej förstod att
använda dem. Äfven den ännu obegagnade metallen har man funnit
För 40 är sedan påträffade man t ex. nära Carlsborg i
Yester-götland en hel centner kornad brons, hvilket märkliga fynd synes
tillhöra denna tid, emedan bronsen af Berzelius uppgifves ha varit
tennhaltig. Dessutom har man funnit oarbetade bronstackor, smälta
bronsklumpar och gjuthufvuden, eller sådan brons, som hälles för
mycket i formen och derföre efter gjutningen måste huggas bort
Flera sådana gjuthufvuden och smälta bronsklumpar lågo — jemte
sönderhuggna stycken af svärd, sågar, ringar och dylikt, hvilka
tydligen voro samlad för att smältas ner och gjutas om — i en
lerkruka, som år 1853 anträffades i Dalsland nära kusten af
Venern. Några lemningar af ben eller andra tecken till begrafning
märktes icke, och det funna utgjorde väl en bronsarbetares förråd,
som af någon för oss okänd anledning blifvit gömdt i jorden. Många
dylika fynd äro kända både från Sverige och Danmarkl). Det
märkligaste anträffades år 1851 vid Smörumövre, ej långt från
Kjöbenhavn, på ett ställe som fordom varit sjö eller träsk. Der
lågo tätt tillsamman; en klump af nästan ren koppar, hvilken
ser ut som om den efter en gjutning blifvit qvar i bottnen af
smältdegeln, 94 skaftcelter, 2 hålcelter och en hit af en dylik, ett
svärdfäste, en dolkklinga, en mycket stor hårnål, 60 lansspetsar
och två doppskor (?) till lansar. Af dessa saker voro en del
sönderbrutna och tydligen ämnade att gjutas om, under det att icke
mindre än 46 bland skaftcelterna endast voro halffärdiga. Den s. k.
gjutsömmen, som bildas derigenom att litet brons under
gjutningen tränger sig in i springan mellan formens båda halfvor, var
nämligen icke bortputsad, och eggen var trubbig och oandvändbar,
emedan den ännu icke blifvit uthamrad och slipad. Sådana
halffärdiga, ur gjutformen nyss uttagna stycken äro äfven flera andra
gånger funna i norden. Såsom några af de märkligare kan jag
anföra dels fyra lansspetsar af brons, som ännu äro fylda med
de lerkämor, öfver hvilka de äro gjutna, hvarjemte två af dem
äfven hafva stora gjutsömmar qvar; dels en i hög grad märklig
’) Annaler för Nordlek Oldkyndigked 1853, s. 121, 132 ffi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
