Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade för liten kännedom i militära ämnen, for att med någorlunda
sakkännedom kunna bedöma frågan, äfvensom att de enskilda
intressena ännu hade för stort spelrum. Härför bär i icke ringa
mån pressen skulden, då den, oaktadt försvarsfrågans trängande
beskaffenhet, nästan helt och hållet försummat att angående dess
hufvudfaktorer upplysa allmänheten.
Vid riksdagen voro alla visserligen ense om, att liniearméns
styrka borde betydligt ökas. Men då somliga trodde detta kunna
ske utan ökande af de dåvarande pekuniära och personliga
uppoffringarna, funnos andra som bestämdt yrkade på besparingar,
och åter andra som yrkade på ökade utgifter, utan att dervid det
ringaste bekymra sig om landets förmåga att bära dem.
Äfven i afseende på frågan om stam eller ieke rådde samma
olikhet i åsigter. Somliga ville hafva en ren folkbeväpning utan
stam, sådan som den schweiziska. Andra ville hafva en mindre
stam, egentligen såsom en stark kader för folkbeväpningen. De
flesta önskade dock en stamtrupp, lika stor med den förut
befintliga.
Ehuru ett bland de första besluten, hvarom kamrame blefvo
ense, var att en stam, bestående af befäl och trupp, borde finnas,
kunde de dock lika litet besluta sig för indelningsverkets
bibehållande, som för dess upphäfvande och antagande af en sådan af
alla folkklasser gemensamt underhållen stam, som försvarsutskottet
föreslagit.
Oaktadt flertalet vidlyftigt utbredde sig angående
indelningsverkets stora olägenheter, blef dock snart klart, att mäktiga
intressen funnos, som i hemlighet önskade dess bibehållande. Till
dessa hörde i främsta rummet de politiskt konservativa, som
började inse att den befarade liberalismen ej var särdeles farlig,
äfvensom en mängd militärer, som genom vanans band samt af
fruktan för en otillräckligt öfvad folkarmé voro fastade vid
indelningsverket. Vidare alla inom detsamma, som njöto fördelar deraf \
hvaribland flertalet rusthållare. Sedermera representanterna för
de folklasser, som hittills varit befriade från bördan, samt
der-före ogerna sågo, om de, enligt utskottets förslag, skulle öfvertaga
sin andel deraf. Slutligen sådana, som visserligen ville
indelningsverkets afskaffande, men utan att erlägga den aflösning, utskottet
föreslagit. På sistone alla, som gema sågo sig befriade från de
nuvarande bördorna, men derimot ingalunda voro böjde att åtaga
sig nya, särdeles ej beväringens ökade Öfningar.
Alla försäkrade likväl heligt, att de för ett älskadt
fäderneslands försvar ville våga lif och blod samt voro beredde till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
