Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste denna omreglering, såvida full rättvisa alltid skall vara
rådande, blifva periodisk, t. ex. ske hvart tionde eller tjugonde år.
Dessa svårigheter, för att ej säga omöjligheter, att
åstadkomma en sådan lindring i indelningsverkets tunga, som på samma
gång är utförbar och rättvis, måste ovilkorligen bringa en hvar,
som närmare känner frågan, på den tanken, att hvarje lindring
öfver hufvud taget kommer att stöta på nästan oöfvervinneliga
hinder, och att följaktligen den utsträckta värnepligt, för hvilken
den skulle tjena såsom vederlag, genom någon annan eftergift bör
vinnas. Härtill kommer slutligen, att, äfven om en lindring skulle
kunna genomföras, den orättvisan det oaktadt skulle qvarstå, att
indelningsverkets tunga fortfarande hvilade allenast på en del af
jordbruksfastigheten, under det all annan fastighet och landets
öfriga beskattningsbara kapitalvärde derifrån vore befriade. Hvad
detta vill säga, torde inses, om man erinrar sig, att indelta jordens
taxeringsvärde uppskattas till omkring 1,500 millioner, under att
hela jordbruksfastigheten uppskattas till omkring 1,800 millioner,
andra fastigheter till närmare 500 millioner, samt hela landets
beskattningsbara kapitalvärde anses uppgå till 4 till 5 milliarder.
Rörande statsrådet Abelins förslag må för öfrigt nämnas, att
genom detsamma frågan om rusthåUarnes ställning titt statsverket
första gången blef tydligt utredd. Han visade nämligen, att
besittnings- eller åborätten till rusthållen ej kunde fråntagas rusthållarne,
men att derimot rustningsräntorna, kronotionden och augmenterna
när som helst lagligen kunde indragas till statsverket, om
detsamma för andra ändamål behöfde dem. Vid förslaget om de
af-sutna rusthållsregementenas förvandling till rothållsregementen,
tillämpade han likväl ej denna grundsats i hela dess utsträckning,
utan lät rusthållame vid samma regementen af nämda räntor
behålla en icke ringa del, som egentligen bordt komma statsverket
till godo. Samtliga räntor vid de afsutna regementena beräknades
till 830,421 rdr; rusthåUarnes forpligtelser såsom sådana
beräknades till ett värde af 413,238 rdr, i följd hvaraf de årligen på
statsverkets bekostnad gjorde en vinst af icke mindre än 417,183
rdr; nu höjdes visserligen i förslaget deras årliga afgifter tiU
600,000 rdr; men en årlig vinst återstod det oaktadt fortfarande
af 230,000 rdr.
Samma allt för långt drifna ömhet visades äfven för den
privilegierade och extraroterade jorden. Det förnekades visserUgen
icke, att densamma, om full rättvisa skuUe ske, äfven borde blifva
ordinarie roterad, hvajjemte till och med antyddes, att något sådant
möjligtvis i framtiden kunde komma i fråga. Men för ögonblicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
