Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet, januari - Politiska betraktelser. 5. Om de politiska partierna i Sverige. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
son och en dräng, samt en större possessionat med lika mycket
jord som de tjugo tillsamman och således — om arbetsstyrkan &
båda sidor räknas lika — med en sammanlagd arbetspersonal af
sextio statkarlar. Under nuvarande förhållanden går och gäller
possessionaten endast for en bland 21 vid ett val; efter det
föreslagna sättet skulle han hafva 61 röster bland 121, således utgöra
majoritet; och tager man i betraktande, att han sannolikt i de
flesta fall ännu skulle hafva t. ex. inspektor, bokhållare, informator,
hemmavarande son o. s. v. — det ena eller det andra eller allt —
att räkna på, så torde proportionen i allmänhet komma att
utfalla ännu fördelaktigare. Men otn äfven någon afbräck härutinnan
inträffade, så är likväl uppenbart för hvar och en, som vill se
sakerna sådana de verkligen äro och ej sådaua han tycker att de
borde vara, att den förmögnare jordegaren skulle genom den
föreslagna lagstiftningen vinna ett högst betydligt ökadt inflytande
imot hvad han nu äger — ett resultat, som vore af en diametralt
motsatt beskaffenhet mot hvad man åsyftat.
Innan steget kan med någon rimlighet tagas ut så långt, som
det i fråga varande förslaget afsett, måste, att börja med,
tjenste-hjonsstadgan afskaffas och endast kortare tidsuppsägelse mellan
husbonde och tjenare, mellan arbetsgifvare och arbetare inforas.
I stället för en klass af beroende tjenare måste man hafva en
klass af oberoende arbetare. Vi afse dervid hufvudsakligen, enligt
hvad i en föregående uppsats biifvit antydt, det s. k. statfo’ket på
landet; men äfven hustjenarne skulle komma i en annan ställning
än för närvarande, och blifva betydligt mera oberoende. Man kan
visserligen invända, såsom ofta skett, att arbetarne alltid skola blifva
i mer eller mindre mån beroende af arbetsgifvaren — direkt eller
indirekt — och vi vilja ej bestrida, att så kan vara förhållandet;
men detta är ett beroende, som till sin art endast är jemförligt
med det beroende som helt vanligt förekommer inom alla klasser
och alla ställningar i lifvet, då t. ex. en person göres beroende,
emedan han sjelf önskar ett embete eller begär ett sådant för en
son eller, ehuru ekonomiskt oberoende, han önskar en
utmärkelse, ett lån för något företag, o. 8. v. eller om litteratör eller
artist har behof af arbetsiortjenst o. 8. v. — det är ett
beroende, som aldrig lärer kunna undvikas; men det är en
himmelsvid skiluad imellan detta slags beroende och det verkliga tvång,
som är eu följd af en sådan lag som tjenstehjonsstadgan — en
lag — må det tilläggas — som för dessa slags ändamål i en
oändligt bög grad skulle kunna missbrukas, men som i lifvets dagliga
förhållanden och för alla legitima ändamål är i sjelfva verket ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
