Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet, januari - Politiska betraktelser. 5. Om de politiska partierna i Sverige. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dringar. Det är endast genom att motsätta sig sådana fordringar
som det politiska missnöjet och dess vanliga frukter alstras.
Då vidare den kommunala rösträtten äfven har en politisk
betydelse, så måste densamma äfven ur denna synpunkt tagas i
betraktande. I förbigående vilja vi blott påpeka — hvad som så
fullständigt utvecklats i riksdagsförhandlingarna rörande detta ämne
— den absoluta nödvändigheten att snart tillvägabringa en
rättvis röstgrund inom kommunen, så vida man verkligen vill att
våra kommunalinrättningar skola utveckla sig till någon sann
lif-aktighet och så vida man vill undvika ett missnöje, som, emedan
det är berättigadt, kan medföra de obehagligaste följder. Den
som bevittnat, huru t ex. allmogen aflägsnat sig från
kommunalstämman under hånfullt yttrande att »här ha vi ingenting
att göra, »herrarne» besluta hvad de vilja», och dylikt, kan
svårligen undgå att finna den närvarande ställningen
fullkomligt ohållbar. Man skall »ingenting hafva lärt och ingenting
glömt* för att slå döförat till for sådana slags missnöjen. Vi äro
ock öfvertygade, att ingenting annat står i vägen for
tillfredsställandet af rättvisans och billighetens fordringar i detta fall, än den
politiska farhågan som en del hysa för det möjliga inflytaude detta
kunde hafva på första kammarens sammansättning. Återigen ett
exempel på huru rättvisan får stå tillbaka för en förment politisk
klokhetsberäkning — detta som i alla tider visat sig vara det
oklokaste af all politik. Vi skola försöka visa, huru föga
grundade dessa farhågor äro och huru stora skäl man i verkligheten
har, äfven ur rent politisk synpunkt, att önska den i fråga varande
reformen uti vårt kommunalväsen.
För en öfre kammare må det konservativa lynnet anses vara
en huru väsentlig egenskap som helst, så är det likväl en annan
egenskap, som är icke mindre väsentlig, så vida kammaren skall
kunna bibehålla hos nationen det förtroende, hvarförutan
något inflytande i längden blir omöjligt. Man har sett många
exempel på öfverhus, som visserligen varit tillräckligt konservativa, men
som saknat den böjligheten att i rätt tid gifva efter i fråga om
reformer, och som derigenom förlorat sitt anseende och endast blifvit
föremål för hat eller åtlöje. Hos oss har första kammaren ett
sådant ursprung, att man bort kunna göra sig förhoppning om
att den skulle mera lifligt och verksamt intressera sig for
framåtskridandet och derigenom häfda den likställighet med andra
kammaren, som grundlagen tillerkänner densamma. Man kan icke heller
neka att den, jemford med många andra öfverhus, verkligen företett
en viss lifaktighet. Å andra sidan kan det likväl ej bestridas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
